Splitterny teknik men sega könsstrukturer – Framtider synar musikens värld

Vad gör musiken med oss och vad gör vi med den? Detta nummer av tidskriften Framtider tar upp frågor om den nya tekniken som gör musiken mer tillgänglig, vi lyfter frågor om könsroller i musikbranschen och hur vi kategoriserar musikstilar och dess lyssnare i kön, ålder och sociala klasser. Vi funderar också på musikens och teknikens cykler: är "singeln" tillbaka?

Musik påverkar människan starkt och musikindustrin omsätter ofantliga belopp. Den tekniska utvecklingen innebär samtidigt att musikbranschen tvingas till omfattande förändring och nyorientering. Ett resultat av detta kan paradoxalt nog bli en återgång till 1950-talets medielandskap. Socialantropologen Hasse Huss har i det nya numret av Framtider bland annat talat med Google-kodens författare Andreas Ekström:

–    Om vi nalkas en ”entitetskultur”, där varje låt bedöms för sig och inte i som del av ett album, är vi på sätt och vis tillbaka i tiden när jukeboxen var kung. Inte för inte har internet kallats den himmelska jukeboxen.

Snabb teknisk utveckling verkar dock inte ha fört med sig en modernisering av könsrollerna inom musikbranschen. Snarare tvärtom. Anna Öström skriver om hur kvinnor inom den elektroniska dansmusiken i högre grad än männen måste bevisa att de behärskar teknologin för att tas på allvar.

–    Och när en dj på en Stockholmsklubbs hemsida sommaren 2011 uttryckte åsikten att man borde boka fler kvinnliga dj:s, ledde detta till närmare 800 hetsiga kommentarer, flåsande i telefonen och till och med dödshot, berättar Anna Öström, själv dj på den elektroniska dansmusikscenen.

Föråldrade könsroller präglar även den populärmusikaliska historieskrivningen. Det radikala 1960-talets manliga rockrebell är fortfarande normen inom populärmusiken, menar historikerna Johan Bergman, Mikael Byström och Nikolas Glover. De citerar också musikskribenten Elijah Wald som menat att musikhistorien som regel berättats av män som snarare samlat på skivor än dansat till dem.

Föreställningar om tjej- respektive killmusik och om tjejers begränsade möjligheter att lyckas i musikbranschen lever också kvar bland dagens unga tjejer, visar genusvetaren Ann Werner.

–    Tung hiphop och rock betraktas som ”seriös” musik och associeras med killar. En tjej som lyssnar för mycket på sådan musik riskerar att stämplas som okvinnlig. Många tjejer tycker också att rockmusik gör sig bättre med manliga, mörka röster, och ser därför inga möjligheter att lyckas som sådana artister, även om de skulle vilja.

För mer information kontakta redaktionen:

Susanne Alm 08 – 402 12 01 eller Mattias Tydén 08 – 402 12 37

eller gå in på www.framtidsstudier.se där du kan ladda ner tidskriften.

Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer. 

Framtider är en populärvetenskaplig tidskrift från Institutet för Framtidsstudier. Varje nummer kombinerar ett tema med bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.

Taggar: