Ingen ökning av barnfattigdomen i Sverige
Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Samtidigt har skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer ökat kraftigt sedan 2006 och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en ny rapport, där också barn själva får komma till tals om sin ekonomiska situation.
Rapporten som bygger på flera olika datamaterial visar att svenska barnfamiljers ekonomi har förbättrats sedan slutet av 1960-talet, särskilt sedan lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet. Andelen barnfamiljer under den absoluta fattigdomsnivån har varit relativt konstant sedan 2006 och den långvariga absoluta fattigdomen har minskat kraftigt det senaste decenniet. Den internationella lågkonjunkturen som började 2008 har inte haft några märkbara effekter för barnfattigdomen i Sverige.
Mellan 5 och 10 procent eller ca 100 000 till 200 000 barn har en ekonomisk situation som är märkbart sämre än andra barns, men i denna grupp har en stor majoritet eget rum och ägodelar som dator och mobiltelefon. 1–1,5 procent eller ca 25 000 barn saknar basala nödvändigheter och 2–3 procent, eller 50 000 barn lever i långvarig fattigdom.
Fattigdom ur barnens perspektiv
Knappt 10 procent av alla barn rapporterar själva att de sällan har råd att följa med kompisar på aktiviteter och köpa saker som kompisar har råd med. Ekonomiska problem är vanligare hos barn till fattiga föräldrar, men runt 85 procent av barn till fattiga rapporterar inga egna ekonomiska problem. Barns egen ekonomi är oförändrad under 2000-talet. Deras materiella standard är genomgående hög.
Ojämlikheten fortsätter att öka
Rapporten visar också att skillnaden i inkomst bland barnfamiljer har ökat sedan slutet av 1990-talet, och särskilt kraftigt sedan år 2006.
– Ojämlikheten i inkomst bland barnfamiljer har ökat under en längre period men tidigare var det samtidigt många som fick höjda realinkomster och därmed tog sig över den absoluta fattigdomsnivån, säger Jan O Jonsson, professor i sociologi. Nu har vi en situation där ojämlikheten ökar samtidigt som de fattiga barnfamiljernas ekonomi inte förbättras.
Mest utsatta är barn till ensamstående och invandrare då dessa familjers realinkomster inte stiger lika mycket som andras.
Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968–2010 av Carina Mood och Jan O. Jonsson. Rapporten utgör en av flera underlagsrapporter till Socialstyrelsens nyligen publicerade Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.
Kontakt
Erika Karlsson, Institutet för Framtidsstudier 08-402 12 36, erika.karlsson@iffs.se
Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer.
Taggar: