Plast och smältande isar – nya hot mot våra hav

Våra hav står inför stora utmaningar. Tidskriften Framtider tar ett tvärvetenskapligt grepp om havet och lyfter frågor som vad den smältande isen i Arktis kan få för geopolitiska och samhälleliga konsekvenser, hur vi ska hantera det faktum att haven är världens största soptipp där plasten utgör det största problemet samt diskussion kring sjöröveri och piratverksamhet i våra hav.

Ishav eller Medelhav? Klimatförändringarna ställer geografin på ända och längst har processen kommit i Norra ishavet och Arktis. Förutom att isen har utgjort en unik livsmiljö, har den både fungerat som skydd och hinder. Många kustsamhällen saknar idag skydd mot erosion och storm och behöver kanske flyttas för att överleva i framtiden. Samtidigt öppnas nya vägar för sjöfarten och avståndet mellan öst och väst minskar påtagligt. Arktis har blivit geopolitiskt högintressant.

–    Det är nyttigt att titta på en karta där Nordpolen är i centrum. Då ser man vilken strategisk roll Arktis har i en globaliserad värld, säger Annika E Nilsson, miljöforskare vid Stockholm Environment Institute.

Allt fler stora aktörer vill nu komma till tals för politiskt inflytande och råvaruutvinning.

–    Skiftet från is till vatten i Norra ishavet påverkar inte bara jordens energibalans och förutsättningar för växter och djur. Det har även potential att påverka framtidens ekonomiska och politiska världskarta, menar Annika E Nilsson.

Haven är världens största soptipp och speciellt problematisk är plasten. Det menar Daniel Hansson, doktor i oceanografi vid Göteborgs universitet. Varje år produceras ca 300 miljoner ton plast och omkring 10-20 procent slutar i havet. Plasten bryts inte ner, utan finfördelas bara till en sörjig soppa. Via alger, skaldjur och fiskar tar den sig in i näringskedjan och vidare till oss människor. Plasten i haven drar även till sig miljögifter – koncentrationen av exempelvis PCB runt små plastpartiklar kan vara upp till en miljon gånger högre än i själva vattnet.

–    Det är inte plasten i sig som är det egentliga problemet. Det är vår attityd, att vi ser plast som en slit-och-släng-vara och inte som ett värdefullt material, påpekar Daniel Hansson.

I nya numret av Framtider även:

Kerstin Johannesson om en samlad politik för bevarad biologisk mångfald

Stefan Amirell om svårstoppat sjöröveri.

Leos Müller sätter dagens sjöfart i ett historiskt perspektiv

Henrik Österblom om kampen för ett mer hållbart fiske

Johanna Sköld, skriver om Vanvårdsutredningen

samt Urban Lundberg i Framtider essä om ubåtsfrågan, 30 år senare

Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se

Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer. 

Framtider är en populärvetenskaplig tidskrift från Institutet för Framtidsstudier. Varje nummer kombinerar ett tema med bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.

Taggar: