Invandrare på motvillig arbetsmarknad – Framtider tittar närmare på arbetslivet som en väg till integration
Sverige har det största sysselsättningsgapet i Europa mellan infödda och nyanlända. Det trots att Sverige enligt Migrant Integration Policy Index har den bästa integrationspolitiken av länderna i OECD. Jobb pekas idag ut som den kanske viktigaste vägen till integration och med framtida folkvandringar i sikte är just detta en betydelsefull framtidsfråga. I sista numret av Framtider, utgiven av Institutet för Framtidsstudier, tittar en rad forskare närmare på hur integrationen i arbetslivet egentligen fungerar.
Ryszard Szulkin har studerat skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan infödda och invandrare i fjorton länder i Europa. Han konstaterar att det finns stora skillnader mellan länderna men också över tid.
– Det svenska sysselsättningsgapet mellan infödda och dem som nyligen invandrat är i särklass störst i Europa, säger Ryszard Szulkin. För människor med mer än tio års vistelsetid i landet är gapet mindre – Sverige utmärker sig inte alls på samma negativa sätt.
För flyktingar, som enligt Eurostat utgör cirka 25 procent av invandrarna i Sverige, är det särskilt svårt men här finns också skillnader mellan olika ursprungsländer. Flyktingar från Iran, Irak och Afrikas horn har det betydligt tuffare än invandrare från de tolv länder som blev nya EU-medlemmar 2004.
– De som flyttar är i regel unga. De som kommer till Sverige från de nya medlemsländerna har i genomsnitt högre utbildning än vad de som är födda i Sverige har, konstaterar Eskil Wadensjö.
Lärlingssystem för ungdomar och praktikplatser som vägar till integration i arbetsmarknaden pekas ut som möjliga lösningar, även om det i sig inte räcker.
– Vi hade en deltagare som varit ute på åtta praktikplatser. När han räknade ihop allt blev det nästan fem år i praktik, utan att ha fått en enda riktig anställning, konstaterar Mikael Nyman i Clara Lindbloms artikel.
Sveriges förmåga att hantera det faktum att en allt större del av landets befolkning har utländsk bakgrund är en ödesfråga. Luciano Astudillo ser stora utmaningar i ett Sverige med en mångfald identiteter.
– Dessa prövningar kan bara mötas genom mer samtal och mindre alarmism. Motsatsen är nämligen ett sluttande plan rätt ner i de mörkaste vrårna av mänsklighetens historia.
Gästkonstnär i detta nummer är Jockum Nordström.
För mer information:
Erika Karlsson, informatör, Institutet för Framtidsstudier,
Tel: 08-402 12 36 eller erika.karlsson@iffs.se
Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer.
Taggar:
