2018 års viktigaste stålhändelser
Ståltullar, nytt forskningsinstitut och storsatsningar för klimatet – 2018 har varit ett minst sagt händelserikt år för svensk stålindustri. Här sammanfattar vi, utan inbördes ordning, de sju viktigaste händelserna, och toppar med några bubblare.
1. USA inför tullar på stål och aluminium
Den svenska stålindustrin exporterar stål för cirka 4 miljarder kronor till USA per år. Den 1 mars meddelade USA:s president Donald Trump att USA planerar att införa importtullar på stål med 25 %. Till en början undantogs sedan bland annat EU-länderna från tullarna. Den 31 maj strandade emellertid förhandlingarna mellan EU och USA om huruvida EU skulle få ett permanent undantag eller inte från ståltullarna och därmed gäller ståltullarna för alla EU-länder sen den 1 juni 2018.
– Det här är ett steg i fel riktning. Vi behöver mer frihandel, inte mindre, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
2. Stålindustrin slutför sin klimatfärdplan och överlämnar den till regeringen
Den 25 april överlämnade stålindustrin, tillsammans med åtta andra branscher, sin klimatfärdplan för fossilfri och konkurrenskraftig industri 2045 till näringsminister Mikael Damberg och klimatminister Isabella Lövin.
– Jag är stolt över stålindustrins stora ambitioner att jobba mot fossilfrihet, både i vår bransch och genom att erbjuda sina kunder produkter som minskar koldioxidutsläppen globalt, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
Jernkontoret har tillsammans med stålföretagen och Fossilfritt Sverige arbetat fram klimatfärdplanen under ett års tid.
3. Stål- och gruvindustrin lanserar tolv politiska reformförslag
I maj presenterade gruv- och stålindustrins bransch- och arbetsgivarorganisationer tolv reformförslag för en växande gruv- och stålindustri i Sverige. Syftet är att öka kunskapen om gruv- och stålindustrins utmaningar och möjligheter bland politiker, tjänstemän och alla andra som intresserar sig, och verkar, för att stärka Sverige som industrination. Bland de tolv reformförslagen återfinns:
- Skapa en bred politisk enighet om Industriklivet
- Säkerställ effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser
- Gör väg för 74 tons lastbilar och skrota idén om vägslitageskatt
- Bygg vidare på energiöverenskommelsen
- Klä inte fiskala skatter i grön kostym
4. Forskningsinstitutet Swerim bildas
Den 1 oktober startades det nya metallforskningsinstitutet Swerim AB. Syftet är att svensk gruv- och metallindustri även framöver ska ligga i framkant med materialutveckling, nya produkter och hållbar produktion.
Bildandet har skett genom en delning av det tidigare forskningsinstitutet Swerea som ägdes av näringslivet och staten tillsammans. Det som tidigare hette Swerea MEFOS och delar av Swerea KIMAB kommer att uppgå i det nya institutet, SWERIM AB. Resterande delar av Swereas verksamhet uppgår i och med delningen i RISE.
– Det här ”egna” institutet ger oss möjligheter att skapa ännu större industrinytta i tät samverkan med de svenska gruv- och stålföretagen, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret och ordförande för Stiftelsen Svensk Järn- och Metallforskning.
5. SSAB, LKAB och Vattenfall tar första spadtaget mot fossilfri stålproduktion
Den 20 juni togs det första spadtaget till den världsunika pilotanläggningen för HYBRIT − SSAB, LKAB och Vattenfalls initiativ för fossilfritt stål. Både statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin var på plats.
− Det här är ett historiskt ögonblick. Det är början på en revolutionerande omställning som kan leda till kraftigt minskade koldioxidutsläpp från stålindustrin, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
6. Höganäs AB storsatsar på teknik som drastiskt kan minska koldioxidutsläppen
I juni invigdes världens första anläggning för förnyelsebar energigas och grönt koks till järn- och stålindustrin. Tillsammans satsar Höganäs AB och Cortus Energy AB på teknik som kan revolutionera industrin och drastiskt minska koldioxidutsläppen.
– Det här är en del i arbetet mot branschens vision. I stålindustrins klimatfärdplan pekas biobränsle ut som en viktig pusselbit för att nå en fossilfri produktion till 2045, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.
7. Stärkt hopp för 74 tons lastbilar
Stålindustrin exporterar cirka 90 procent av sin produktion till mer 140 länder. Det ställer stora krav på effektiva och konkurrenskraftiga transporter. I februari fattade regeringen ett beslut som öppnar för Trafikverket att peka ut på vilka vägar 74-tonsekipage blir tillåtna och i juli 2018 öppnade 12 procent av det statliga vägnätet för den nya bärighetsklassen BK4 och därmed för lastbilar på upp till 74 ton.
– Detta är en bra början men Trafikverket behöver påskynda arbetet med att tillåta 74 tons lastbilar på en större del av vägnätet för att de verkligen ska kunna bidra till att effektivisera stålindustrins transporter och få ned utsläppen, säger Jenni Ranhagen, rådgivare i transportfrågor på Jernkontoret.
Bland årets bubblare återfinns stålindustrins Agenda 2030-kompass, vårt arbete med vattenfrågor i Bryssel, vår nya handbok för restprodukter och framgångar i koboltfrågan. Läs mer om det gångna året på jernkontoret.se/stalhandelser_2018.
Kontaktperson:
Bo-Erik Pers, vd, 08 679 17 01, bo-erik.pers@jernkontoret.se
Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation. Organisationen grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska stålföretagen. Jernkontoret företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi, miljö och hållbarhet samt transportfrågor. Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetar Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning.
Hantering av personuppgifter
Du har rätt att när som helst avregistrera dig från våra utskick och/eller radera dina personuppgifter i våra register. Du kan läsa om dina rättigheter och om hur Jernkontoret hanterar dina personuppgifter på jernkontoret.se/dataskydd.
