Tveksam kompetens hos lärosäten med lågt anseende. Chalmers toppar TNS Sifos Anseendeindex
Chalmers, Karolinska institutet och KTH är de högst rankade lärosätena i Sverige, mätt i anseende hos allmänheten. Allmänheten ställer sig tveksamma till kompetensen hos de högskolor och universitet som rankas lägst i TNS Sifos Anseendeindex för lärosäten.
Svenska lärosäten har ett högt anseende hos allmänheten. Genomsnittligt index är 70, vilket är högre än för företag. Hela listan, grafer och metodförklaring finns på http://www.slideshare.net/tnssifo/tns-sifo-anseendeindex-lrosten-sverige-2012
Ju mer kunskap respondenterna anser sig ha om lärosätet, desto högre blir dess anseende. Ett undantag är Örebro universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, där svarande som anger maximal egen kännedom och insikt också ger ett lägre anseendebetyg än de som uppger en något lägre kännedom om universiteten.
- Vi vet att mediebilden är en av de tre faktorer som påverkar anseendet i Sverige mer än något annat. Dels bidrar publicitet till ökad kunskap, dels kan de drivkrafter som är viktigast för det egna lärosätet lyftas fram i kommunikationen med media för att ytterligare stärka anseendet, säger Per Söderpalm, medieanalyschef på TNS Sifo.
Ju lägre index på anseendeskalan ett lärosäte har, desto osäkrare är allmänheten på vilken kompetens man verkligen besitter. De fyra högst rankade lärosätena får däremot höga betyg både i den emotionella och den rationella bedömningen, det vill säga det personliga intrycket och förtroendet för lärosätet relativt den tjänstekvalitet och framgång man upplever lärosätet ha.
- Anseendet spelar stor roll när lärosätet ska attrahera riktigt duktiga forskare, forskningsmedel och fler studenter. Vi ser en stor skillnad i vilka faktorer som driver anseendet hos respektive lärosäte – och det är givetvis de drivkrafterna man bör fokusera sina resurser på för att öka sin konkurrenskraft genom ett bättre anseende, säger Göran Celander, TNS Sifos expert på anseende och intressentrelationer.
Generellt upplevs de bästa lärosätena som mycket konkurrenskraftiga med förmåga att attrahera duktiga lärare och forskare, vilket ger bra kvalitet på såväl utbildning som forskning. Deras internationella position och konkurrensförmåga ses som god, vilket ger studenterna en ljusare framtid i form av ökade jobbchanser efter studierna.
Svenska högskolor och universitet har generellt högre anseende bland kvinnor än män, en skillnad som går i linje med hur många kvinnor respektive män som studerat vid universitet eller högskola (40 respektive 33 procent, enligt Orvesto Konsument 2011).
Om studien
Undersökningen är baserad på 22 mer kända universitet och högskolor. Svaren kommer från TNS SIFOs internetpanel, med ett representativt urval av boende i Sverige, 18-75 år. Totalt 1 255 intervjuer gav sammanlagt 2 890 utvärderingar av de berörda lärosätena (en respondent med tillräcklig kännedomsgrad har kunnat utvärdera maximalt fyra lärosäten). Intervjuerna genomfördes 8–14 juni 2012. TNS Sifo har genomfört undersökningen på eget initiativ.
Kontakta gärna oss för mer information
Göran Celander, Director Stakeholder Management, TNS Sifo
+46 31 7273903, +46 708 440283, goran.celander@tns-sifo.se
Per Söderpalm, Business Area Director PR Research, TNS Sifo
+46 8 507420 52, +46 706 218852, per.soderpalm@tns-sifo.se
Taggar:
