Adhd hos vuxna är kopplat till en rad fysiska åkommor

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

– Identifiering av samtidigt förekommande fysiska sjukdomar kan få betydelse för behandling av vuxna med adhd och gynna patienternas långsiktiga hälsa och livskvalitet, säger studiens förstaförfattare Ebba Du Rietz, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Adhd (attention deficit hyperactivity disorder), är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. En vanlig behandling för adhd är centralstimulerande läkemedel (metylfenidat, dexamfetamin eller lisdexamfetamin).

Fyra miljoner individer studerade

Tidigare studier har funnit att vuxna med adhd löper ökad risk för ett antal fysiska åkommor, men endast ett fåtal av dessa associationer har studerats noggrant. Dessutom saknas till stor del detaljerade behandlingsriktlinjer för vuxna med adhd och samtidigt förekommande fysisk sjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet har därför undersökt möjliga samband mellan adhd och ett brett spektrum av fysiska sjukdomar i vuxen ålder samt om gener eller miljöfaktorer är inblandade.

Över fyra miljoner individer (helsyskon och halvsyskon med samma mödrar) födda mellan 1932–1995 identifierades med hjälp av svenska register och följdes mellan 1973–2013. Kliniska diagnoser erhölls från det svenska patientregistret. Forskarna undersökte risken för 35 olika fysiska åkommor hos personer med adhd jämfört med personer utan denna diagnos samt hos syskon till personer med adhd jämfört med syskon till personer utan diagnosen.

Kopplat till många sjukdomar

Individer med adhd hade en statistiskt signifikant ökad risk för alla studerade fysiska åkommor utom artrit. Starkast var associationerna för sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. De diagnoser som hade tydligast koppling till adhd var alkoholrelaterad leversjukdom, sömnstörningar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), epilepsi, fettlever och fetma. Adhd var också kopplat till en något ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, Parkinsons sjukdom och demens.

– Resultaten är viktiga eftersom centralstimulerande behandling kräver noggrann övervakning vid samtidig hjärtsjukdom, högt blodtryck och leversvikt, säger studiens sisteförfattare Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet och anknuten forskare vid Karolinska Institutet.

Underliggande genetiska faktorer

Den ökade risken kunde till stor del förklaras av underliggande genetiska faktorer som bidrog till både adhd och den fysiska sjukdomen, med undantag för sjukdomar i nervsystemet och åldersrelaterade sjukdomar. Helsyskon till individer med adhd hade signifikant ökad risk för de flesta fysiska åkommor.

Forskarna planerar nu att studera de underliggande mekanismerna och riskfaktorerna samt hur adhd hos vuxna påverkar fysiska sjukdomars hantering och prognos.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Region Stockholm, StratNeuro (Karolinska Institutet), EU:s Horizon 2020, och National Institute of Mental Health. Ebba Du Rietz har mottagit talararvode från Shire Sweden AB utanför den aktuella studien. Henrik Larsson har mottagit talararvode från Evolan Pharma och Shire/Takeda och har fått forskningsbidrag från Shire/Takeda. Medförfattaren Marica Leone är anställd hos Janssen Pharmaceutical Companies inom Johnson & Johnson. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över potentiella intressekonflikter.

Publikation: “Mapping phenotypic and aetiological associations between ADHD and physical conditions in adulthood in Sweden: a genetically informed register study”. Ebba Du Rietz, Isabell Brikell, Agnieszka Butwicka, Marica Leone, Zheng Chang, Samuele Cortese, Brian M. D’Onofrio, Catharina A. Hartman, Paul Lichtenstein, Stephen V. Faraone, Ralf Kuja-Halkola, Henrik Larsson. Lancet Psychiatry, online 6 juli 2021, doi: 10.1016/S2215-0366(21)00171-1.

För mer information, kontakta:
Ebba Du Rietz, postdok
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 072 150 76 17
E-post: ebba.du.rietz@ki.se

Henrik Larsson, professor
Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 070 405 66 25
E-post: henrik.larsson@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: