Allt om autism för alla professioner

Vid en stor konferens med mer än 80 föredrag presenteras det mesta av det som sker inom området autism i Sverige idag. Bakom konferensen står forskare vid Karolinska Institutet, patientorganisationer och sjukvården och det kommer alltså att handla om forskning med stark koppling till verkliga behov hos de som är drabbade av autism.

Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua de medverkande.

Konferens: Fokus på autism
Tid: Onsdag den 2 april till fredag den 4 april 2014
Plats: Aula Magna, Stockholms Universitet

Autism betraktades under lång tid som tillstånd som bara finns hos barn. Men funktionsnedsättningarna följer ofta med individen genom hela livet. Marsha Mailick, University of Wisconsin, USA, kommer till konferensen för att tala om vilken utveckling man kan förvänta sig och hur livstidsproblematiken ser ut.

Det finns flera olika funktionsnedsättningar inom samlingsnamnet autismspektrumtillstånd och dessa har också kopplingar till andra sjukdomar. Till exempel har var femte person med autism också epilepsi, vilket kan jämföras med ett par procent i befolkningen i stort. Roberto Tuchman, Florida International University, USA, som är världsledande inom området, delar med sig av kunskaper. Det gör också Petrus de Vries, University of Cape Town, Sydafrika, som menar att vi kan lära oss mycket om autism genom att studera den besläktade sjukdomen tuberös skleros som drabbar hjärnan. Bland annat finns det ett läkemedel mot tuberös skleros som kanske också kan hjälpa de som har autism. Även andra läkemedelsbehandlingar mot autism kommer att diskuteras. Hormonet oxytocin som är viktigt för anknytning och empati tidigt i barns utveckling har prövats för att påverka sociala funktioner vid autism och Markus Heinrichs, Albert-Ludwigs-University of Freiburg, Tyskland, berättar om hur långt forskningen nått kring detta.

Många personer med autism har också ett utagerande och ibland självskadande beteende. Hur bemöter man dessa personer på bästa sätt? Här finns Chris Oliver, University of Birmingham, Storbritannien, på plats för att ge tips om vad forskningen visar.

– Förutom dessa internationella gästtalare har vi också dammsugit Sverige på forskning och på erfarenheter från brukarorganisationer och från dem som arbetar med personer med autism. Vi vill på det sättet sudda ut gränser mellan professioner så att forskningen tillämpas, säger Sven Bölte, professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och huvudarrangör till konferensen.

Samsyn mellan professionerna kan vara avgörande. En tidigare studie kunde till exempel inte påvisa några stora skillnader i funktionsnedsättning bland barn som fått intensiv tillämpad beteendeanalys jämfört med de som hade fått behandling med låg intensitet.

– Det är märkligt att det skulle vara så. Vi undrar om det beror på att habiliteringen utförs av förskolepersonal som kanske inte har tillräcklig kunskap och som kanske hade en annan inställning till metoden än experter på området.

Studien följs upp med en ny studie som inriktar sig mer på att utvärdera kvalitet och detta kommer att diskuteras under ett av seminarierna.

I Sverige finns också mycket fokus på att bemöta föräldrar, anhöriga och andra i miljön runt en person med autism, med information. På uppdrag av Socialstyrelsen har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt hur kommunikationen ser ut, vilka metoder som används och om de är effektiva. Denna översikt presenteras under konferensen.

Allt fler personer får en autismdiagnos. För ett decennium sedan var det någon promille som hade diagnos medan man nu räknar att drygt två procent av ungdomarna i Stockholm har någon form av autism. Ett antal olika miljöfaktorer har studerats men ingen av dem kan förklara ökningen. Enligt Bölte är det troligen så att samhällets acceptans för autism har ändrats vilket gör att fler autistiska personer upptäcks. Det sker troligtvis också en förskjutning så att några av dem som tidigare hade andra diagnoser eller utvecklingsstörning nu skulle ha fått en autismdiagnos. Dessutom sker nu en övergång från att tala om diagnos till att inrikta sig på funktion.

– En diagnos är svartvit, men inom en diagnos finns det några som har stora behov av hjälp och andra som inte har det. Vi behöver skifta fokus till funktion och kapacitet för att fördela resurser bättre.

För hela programmet, se: http://ki.se/kind/program 

För frågor, kontakta:

Professor Sven Bölte
Tel: 08-514 527 01
E-post: sven.bolte@ki.se 

Vetenskaplig koordinator Monica Rydén Aulin
Tel: 08-514 527 05
E-post: monica.ryden.aulin@ki.se 

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: