Antibiotika kopplat till ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom

Antibiotikakonsumtion, särskilt bredspektrum-antibiotika, kan vara associerat med en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och dess undergrupper ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Harvard Medical School som publicerats i tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology. Associationen mellan antibiotika och IBD kvarstod när forskare jämförde IBD-patienter och deras syskon.

IBD blir allt vanligare i Europa, USA och i länder med snabb ekonomisk utveckling, ökad sanitet och en ökad användning av antibiotika. Med ökad kunskap om tarmflorans roll för människors hälsa, har intresset för antibiotikas påverkan på tarmfloran ökat. Det kan inte uteslutas att antibiotikakonsumtion är en riskfaktor för magtarmsjukdom.

I den största studien hittills visar nu forskare i Sverige och USA att en ökad antibiotikaanvändning är associerad med IBD-utveckling, både ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

- Våra resultat bekräftar vad många av oss har misstänkt—att antibiotika, som negativt påverkar tarmfloran, är en riskfaktor för IBD. Trots att vi vet att tarmfloran är viktig vid IBD och att antibiotika påverkar tarmfloran har det fram tills nu saknats större populationsstudier som undersöker sambandet mellan antibiotikakonsumtion och risk för IBD senare i livet, säger huvudförfattare Dr. Long Nguyen vid Massachusetts General Hospital, Boston, USA.

Genom den så kallade ESPRESSO studien (Epidemiology Strengthened by histoPathology Reports in Sweden), studerade forskarna nästan 24 000 patienter med IBD (16 000 med ulcerös kolit och

8 000 med Crohns sjukdom), och jämförde dem med 28 000 syskon och 117 000 kontroller från den allmänna befolkningen. Tidigare antibiotika-användning var, jämfört med att inte ha använt antibiotika, associerat med en fördubblad risk för IBD även efter att hänsyn tagits till så kallade störfaktorer. Den ökade risken sågs både för ulcerös kolit och Crohns sjukdom, med störst riskökning för personer som tagit bredspektrum-antibiotika.

Enligt forskarna har tidigare studier på området varit små och sällan följt upp personer mer än ett par år efter antibiotikaexponering. Till skillnad från dem hade forskarna i den här registerstudien möjlighet att studera nydebuterad IBD under en tio-årsperiod.

- Fördelen med att genomföra studien i Sverige är att vi har ett heltäckande sjukvårdssystem för alla vilket minskar risken för bias. Genom länkning via personnumret var det möjligt att inhämta kompletta data över recept på antibiotika, säger studiens seniore författare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

IBD drabbar nära 1 procent av den svenska befolkningen och kan ha en markant påverkan på patienters livskvalitet. Sjukdomen har kopplats till en ökad risk för både död och cancer.

- Att identifiera riskfaktorer för IBD är viktigt, och i slutändan är vårt mål att förebygga sjukdomen. Vår studie bidrar med ytterligare en pusselbit och utgör ännu en anledning till att undvika antibiotikaanvändning i onödan, säger Ludvigsson.

Studien har finansierats med hjälp av National Institutes of Health, Crohn’s and Colitis Foundation, American Gastroenterological Association, Massachusetts General Hospital och Karolinska Institutet.Publikation: “Antibiotic use and the development of inflammatory bowel disease: a national case/control study in Sweden,” Long H. Nguyen, Anne K. Örtqvist, Yin Cao, Tracey G. Simon, Bjorn Roelstraete, Mingyang Song, Amit D. Joshi, Kyle Staller, Andrew T. Chan, Hamed Khalili, Ola Olén, Jonas F. Ludvigsson, The Lancet Gastroenterology & Hepatology, online 17 augusti, 2020, doi: 10.1016/S2468-1253(20)30267-3

För mer information, kontakta:
Jonas F. Ludvigsson, professor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: +46-(0)8-524 823 56
E-post: jonas.ludvigsson@ki.se

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: