Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper högre risk för skador

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ. Resultatet belyser behovet av extra stöd kring preventiva åtgärder för att förhindra skador av barn till föräldrar med psykisk ohälsa samt av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar.

Enligt forskarnas uppskattningar har mellan 7–11 procent av alla barn i Sverige en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa inom specialistvård. Stödjande insatser har hittills fokuserat mest på att motverka försummelse och i lägre utsträckning på att förhindra olyckor och skador. Enligt forskarna bör man dock se över om det går att minska skador hos dessa barn genom att anpassa säkerhetsåtgärder i och utanför hemmet för föräldrar med psykisk ohälsa.

— Våra resultat visar att det finns ett behov av ökat stöd till föräldrar med psykisk ohälsa, speciellt under det första levnadsåret. Redan idag finns det riktlinjer och stöd till nyblivna föräldrar för att främja barnens säkerhet, men man borde se över innehållet genom att även ta hänsyn till föräldrarnas psykiska hälsa, säger Alicia Nevriana, doktorand vid institutionen för global folkhälsa och studiens korresponderande författare.

Barn i åldersgruppen 0–1 år hade 30 procent högre risk för skador om de hade en förälder med psykisk ohälsa. Risken minskade desto äldre barnen blev men var fortfarande något förhöjd (6 procent högre) för barn i åldersgruppen 13–17 år. Inom gruppen med psykisk ohälsa fann forskarna att risken var störst för barn till föräldrar med relativt vanliga psykiska sjukdomar, som till exempel depression, ångest och stressjukdomar, medan barn till föräldrar med allvarliga psykiska sjukdomar, som till exempel schizofreni och andra psykosdiagnoser, hade något lägre risk att drabbas av skador. Resultaten visar också att barn till mammor med psykisk ohälsa hade något högre risk för skador än barn till pappor med psykisk ohälsa.

Risken var något högre för mer sällsynta typer av skador orsakade av till exempel våld jämfört med mer vanliga skador orsakade av till exempel fall- eller trafikolyckor. Forskarna noterar dock att våldsamma incidenter är mycket sällsynta även i familjer med psykisk ohälsa.

Studien, som gjordes i samarbete med forskare vid University of Manchester i Storbritannien, följde 1,5 miljoner barn i Sverige, födda mellan 1996–2011, varav över 330 000 hade minst en förälder som diagnostiserats med psykisk sjukdom inom specialistvården, under den perioden eller fem år tidigare.

Studien förklarar inte varför barn till föräldrar med psykiska sjukdomar har högre risk för skador. Möjliga förklaringar kan vara att vissa föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna.

— Psykisk sjukdom är ofta förknippat med sämre socioekonomiska förutsättningar, som till exempel kan leda till att familjen bor i en mindre trygg inom- och utomhusmiljö eller inte har råd med vissa säkerhetsanpassningar. Vi kan inte utesluta att riskerna i vår studie delvis förklaras av sådana socioekonomiska faktorer, trots att vi försökt kontrollera för föräldrarnas socioekonomi så gott vi kunnat. Vi har heller inte studerat huruvida vissa mediciner mot psykisk sjukdom, framförallt de som har inverkan på vakenhetsgraden och uppmärksamhet, skulle kunna påverka barnens risk för skador, och detta bör undersökas i framtida studier, säger Nevriana.

Studien har finansierats med hjälp av European Research Council, the National Institute for Health Research, Region Stockholm och Vetenskapsrådet.

Publikation: ”Maternal and paternal mental illness and risk of injuries in children and adolescents: a nationwide register-based cohort study in Sweden,” Alicia Nevriana, Matthias Pierce, Christina Dalman, Susanne Wicks, Marie Hasselberg, Holly Hope, Kathryn M Abel, Kyriaki Kosidou, BMJ, 8 april, 2020, doi: 10.1136/bmj.m853

För mer information, kontakta:
Alicia Nevriana, doktorand
Institutionen för global folkhälsa
Tel: +46 72 299 96 18
Email: alicia.nevriana@ki.se

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: