Bättre behandling med tidig upptäckt av Alzheimer

Med en åldrande befolkning och helt nya metoder för tidig upptäckt kommer allt fler människor att få diagnosen Alzheimers sjukdom. En av världens största Alzheimerkonferenser hålls i år i Stockholm.

Journalister är välkomna till konferensen:
12th International Stockholm/Springfield Symposium on Advances in Alzheimer Therapy
Tid: Onsdag 9 maj - söndag 12 maj.
Plats: Folkets hus, Barnhusgatan 12-14, Stockholm.

Alzheimers sjukdom är en växande folksjukdom och en av de stora utmaningarna inom forskning, vård och samhälle. I dag anses 25 miljoner människor i världen vara drabbade, en siffra som väntas öka till runt 80 miljoner år 2050. Att problemet växer beror inte enbart på att befolkningen blir allt äldre. Både i Sverige och utomlands står också vården i begrepp att införa nya metoder för tidig upptäckt och diagnostik som innebär att patienter med minnesbesvär kan få diagnosen tidigt och leva med den under lång tid. Det var inte länge sedan man ansåg att Alzheimerdiagnosen bara kunde ställas i efterhand, vid obduktionen. I dag används minnes- och funktionstester men vi börjar nu se en kombination av minnestester med prover från ryggmärgsvätska och bilddiagnos med magnet- och PET-kamera.

– Vi vet att sjukdomen kommer smygande och ofta har pågått en längre tid när vi upptäcker den. En förklaring till att medicinering inte lyckas är att vi behandlar alldeles för sjuka patienter. Om vi skulle upptäcka sjukdomen tidigare kan det vara möjligt att stoppa sjukdomsförloppet. Ny forskning visar att det går att se förändringar som leder till Alzheimers sjukdom redan på personer i 50-årsåldern som inte har symptom. Det är nog snart möjligt att upptäcka förändringarna ännu tidigare, kanske i 20- eller 30-årsåldern, säger Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet och ansvarig konferensorganisatör i Sverige.

Utvecklingen kommer att kräva nya effektiva läkemedel som fungerar säkert även för patienter som upplever sig som friska. Under konferensen diskuteras alla de strategier som nu är aktuella. Huvudspåret gäller fortfarande de så kallade amyloida placken och forskare hoppas kunna få fram ett effektivt vaccin som förhindrar bildning av amyloid eller ett läkemedel som stoppar ansamlingen till plack. Även läkemedel riktade mot mindre former av amyloid, så kallade oligomerer, är av stort intresse. Det handlar också om att förstå inflammationsprocesser och genetiska förändringar som är förknippade med Alzheimers sjukdom. Apolipoprotein E och tau är två proteiner som kan vara involverade i sjukdomsprocessen och ett framtida läkemedel skulle kunna riktas mot vissa former av dessa.

Allt detta och mycket mer diskuteras under konferensen som planerar för mellan 1000 och 2000 deltagare.

Ett urval av alla de framstående forskare som talar vid konferensen:

• Bruno Dubois, Frankrike: Utvärdering och implementering av de nya diagnoskriterierna.
• John Morris, USA: Vad har vi lärt oss och vilken väg tar vi nu?
• Rudolph Tanzi, USA: Genetisk forskning för bättre behandling
• Lon Schneider, USA: Är vi redo att göra kliniska studier vid tidig Alzheimers sjukdom?
• David Holtzman, USA: Effekten av antikroppar mot Apolipoprotein E.

För hela programmet, se: http://www.siumed.edu/cme/alzheimer/

För frågor, kontakta:
Professor Agneta Nordberg
Tel: 08-585 854 67 eller 070-510 76 85
E-post: Agneta.K.Nordberg@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: