Bättre diagnostisering av patienter med traumatisk hjärnskada

Genom att utveckla klassificeringen av patienter med traumatisk hjärnskada kan man idag ställa en säkrare diagnos och prognos, visar en ny studie publicerad i PLOS Medicine. Resultaten bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Helsingfors Universitetssjukhus.

För att standardisera tolkningen av DT-bilder av hjärnskadade patienter har olika typer av DT-klassifikationssystem utvecklats som tar hänsyn till informationen som finns på röntgenundersökningen för att på så sätt se till allvarlighetsgraden av skada och förbättra prediktionen av hur det kommer att gå för patienten.

Traumatisk hjärnskada är en av de vanligaste dödsorsakerna samt en bidragande orsak till att människor lever med bestående handikapp. En traumatisk hjärnskada orsakas av yttre våld mot huvudet, som fall, bilolycka eller misshandel, som resulterar i en blödning i eller kring hjärnan. Från att ha varit något som främst drabbat unga vårdas idag allt fler äldre för traumatisk hjärnskada i och med den åldrande befolkningen och den ökande användningen av blodförtunnande läkemedel.  

Patienter som misstänks ha en blödning innanför skallbenet diagnostiseras i första hand med en skiktröntgenundersökning av hjärnan (så kallad datortomografi [DT]). DT-undersökningen ger ett underlag för snabb diagnos och en bild av hjärnblödningar som kräver neurokirurgiska ingrepp. Det är dock komplext att tolka resultaten av DT-undersökningar, särskilt då man ofta hittar flera olika typer av hjärnblödningar.

– Problemet med tidigare klassificering av DT-fynd är att de är väldigt grova och baserade på gammalt patientmaterial. Det har länge funnit ett behov av bättre och mer uppdaterade arbetsmetoder, säger studiens försteförfattare, Eric Thelin, läkare och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

För att få fram mer information från DT-hjärnundersökningar har forskare och läkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset samt Helsingfors Universitetssjukhus utvecklat nya sätt att klassificera de hjärnskador man kan se vid en DT, så kallade ”Stockholm DT-klassificeringen” respektive ”Helsinki DT-klassificeringen”. I en samarbetsstudie har man sedan jämfört 1115 patienter som vårdats på neurokirurgisk intensivvårdsavdelning för traumatisk hjärnskada.

– Resultaten visar att man genom att göra rätt bedömning av de första bilderna man får vid en DT, bättre kan förutspå hur patienter kommer att klara sig. Det är av stor nytta eftersom det ger läkaren mer information om hur vården kan optimeras, säger Eric Thelin.

I studien kunde man visa att både Stockholm och Helsinki DT-klassificeringen tillförlitligt kan förutspå hur patienter kommer att klara sig upp till 3 månader framåt bättre än tidigare använda klassificeringssystem. Man fann också att mängden diffusa hjärnskador, blödningar som inte kan opereras utan ofta sprider sig längs hjärnans yta, var den typ av skada som mest påverkade patienternas prognos.

– Tyvärr finns det lite vi i dagens läge kan göra för att behandla diffusa hjärnskador. Men med hjälp av våra resultat vet vi hur vi ska rikta framtida forskning kring hjärnskador. Att hitta effektiva behandlingsstrategier för patienter som drabbas av denna typ av skada måste prioriteras, säger Rahul Raj, docent i experimentell neurokirurgi från Helsingfors Universitetssjukhus.

Studien har finansierats av Svenska Läkaresällskapet, Maire Taponens stiftelse, Maud Kuistilas minnesstiftelse, Eemil Aaltonens stiftelse, Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse, Liv & Hälsa, den svenska kulturfonden i Finland, den finsk-norska medicinska stiftelsen och Finlands medicinska stiftelse.

Publikation: Evaluation of novel computerized tomography scoring systems in human traumatic brain injury: An observational, multicenter study, Thelin EP, Nelson DW, Vehviläinen J, Nyström H, Kivisaari R, Siironen J, Svensson M, Skrifvars MB, Bellander BM, Raj R, PLOS Medicine, 3 August 2017, doi: 10.1371/journal.pmed.1002368.

För mer information, kontakta:
Eric Thelin, läkare och forskare
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 073-936 54 50
E-post: eric.thelin@ki.se

Rahul Raj, läkare och docent
Neurokirurgiska kliniken, Helsingfors Universitetssjukhus
E-post: rahul.raj@hus.fi

Presstjänsten vid Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 77
E-post: pressinfo@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: