Diabetes Day: från betacell till big data

Hur kan forskning kring big data leda till bättre behandling av diabetes? Hur påverkar dygnsrytmen insulinfrisättning och insjuknande? Och vilka nya läkemedel kommer att förändra diabetesvården? Till Diabetes Day på Karolinska Institutet kommer världsledande forskare för att diskutera bland annat dessa frågor. 

Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua forskarna.
Konferens: Diabetes Day: Symposium on Molecular and Physiological Aspects of Diabetes Mellitus
Tid: Fredag 11 november, 2015, kl. 9–16
Plats: Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet, Solna

– Allt fler insjuknar i diabetes typ 2 världen över och vi behöver hitta nya strategier för att förstå, förebygga och behandla denna allvarliga kroniska sjukdom. Med hjälp av stora datamängder, big data, kan vi förstå hur gener och miljö samverkar. Kanske kan det leda till individuellt anpassade insatser, säger Anna Krook, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och en av arrangörerna av konferensen.

Mark McCarthy, University of Oxford, UK, är expert på analyser av stora mängder genetiska data och han kommer till seminariet för att tala om hur detta kan användas inom diabetesforskningen.

De flesta som insjuknar blir aldrig friska utan lever med diabetes typ 2 som en kronisk sjukdom. Prediabetes är ett förstadium till sjukdomen som finns hos många personer några år innan. Genom att agera tidigt kan det vara möjligt att förhindra utvecklingen till diabetes och vi får höra mer om det från Steven E. Kahn, University of Washington, USA.

På senare år har det kommit flera nya läkemedel mot diabetes typ 2 som har andra verkningsmekanismer än tidigare behandling. Vad är på gång härnäst? Kanske kan det röra sig om att försöka rädda betacellerna som annars går förlorade i den fortskridande diabetessjukdomen. Om detta och andra tänkbara angreppssätt för framtiden talar Debbie C. Thurmond, Beckman Research Institute of the City of Hope, USA. 

Hunger, motivation för att äta, fetma och diabetes kopplas ihop under föreläsningen av Scott M. Sternson, Howard Hughes Medical Institute, USA. I sin forskning går han på djupet med vilka nervceller i hjärnan som är inkopplade vid hungerkänslor. Joseph Takahashi, University of Texas Southwestern Medical Center, USA, är en världsledande forskare på området dygnsrytm, hur denna rytm fungerar i olika vävnader och hur en felinställning kan leda till sjukdom.

Kön och könshormoner har stor inverkan på hur diabetes utvecklas men detta är något som forskningen inte tagit stor hänsyn till hittills, menar Deborah Clegg, Cedars-Sinai Diabetes and Obesity Research Institute, USA. Med hjälp av könsinriktad forskning och genom att anpassa behandling efter kön går det att göra stor skillnad. 

Fler spännande föreläsningar under seminariet finns i programmet.

För frågor, kontakta:
Professor Anna Krook
Tel: 070-729 22 79
E-post: anna.krook@ki.se

Presskontakt Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: