Diabetes Day om att förutsäga sjukdomens förlopp

Vissa patienter med diabetes får hjärtkärlproblem medan andra utvecklar njurkomplikationer. Samspelet mellan gener och livsstil avgör hur det ska gå och vilka organsystem som drabbas. Under Diabetes Day vid Karolinska Institutet visar forskare vad den kliniska forskningen hittills kan säga om detta samspel.

Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua talarna.
Konferens: Diabetes Day: Symposium on Molecular and Physiological Aspects of Diabetes Mellitus
Tid: 13 november kl 9–16
Plats: Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet, campus Solna

– Diabetes är en heterogen sjukdom. Vi vet att en person med en diabetessjuk förälder har dubbelt så hög risk att få sjukdomen, men vi kan inte säga något om vem som kommer att drabbas av njurproblem och vem som får hjärtkärlsjukdom som följd av diabetes. Om vi tidigt kunde se åt vilket håll det barkar för en viss patient skulle det bli lättare att hitta rätt behandling, säger Anna Krook, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och en av arrangörerna av konferensen.

Förhoppningen är att forskarna ska kunna hitta så kallade biomarkörer, till exempel ett protein eller ett mönster av aktiverade och inaktiverade gener och proteiner. I kombination med livsstilsinformation kan det användas för att förstå olika personers känslighet för olika följdsjukdomar. William T Cefalu, New Orleans, USA, talar om hur vi kan få reda på mer om sjukdomen hos en individ.

Sally Marshall, Newcastle University, UK, redogör för studier på patienter som visar hur en sämre blodsockerkontroll i kombination med vissa genetiska förutsättningar leder till följdsjukdomar i njurarna, så kallad diabetesnefropati. Markku Laakso, University of Kuopio, Finland, har ungefär samma ingångspunkt i sitt föredrag, men har i forskningen koncentrerat sig på hjärtkärlproblem som följd av diabetes.

Varför utvecklar vissa människor med fetma även diabetes medan andra feta personer inte får diabetes? Daniel P. Kelly, Sanford Burnham Prebys Medical Discovery Institute at Lake Nona, Orlando, USA, kommer att borra djupare i kopplingen mellan fetma, diabetes och metabola syndromet.

Sarah Wild, Newcastle University, Storbritannien ger en överblick av diabetesepidemin och de utmaningar som vi står inför och Eva Toft, Ersta Sjukhus, Stockholm, presenterar Karolinska Institutets och Stockholm läns landstings 4D-initiativ för att förbättra diabetesvården.

Dagen avslutas med två föredrag på grundforskningsnivå. Det ena handlar om bakterier i tarmen och hur bakteriefloran eventuellt skulle kunna användas som behandling av diabetes och andra metabola sjukdomar, till exempel genom avföringstransplantationer. Nathalie Delzenne, Catholic University of Louvain, Belgien, berättar om det.

Ana Maria Cuervo, Albert Einstein College of Medicine, USA, talar om autofagi, en process som ständigt pågår i kroppen.

– Det är en sorts kannibalism där celler äter upp sig själva. Det är en reglerad process som vi tror är till för att näring ska fördelas rätt mellan olika organ. Processen blir sämre när vi blir äldre och hos sjuka personer, men om vi kunde påverka autofagiförloppet skulle det kanske kunna ha betydelse vid diabetes, säger Anna Krook.

Konferensen arrangeras av det Strategiska forskningsprogrammet inom diabetes, ett nätverk av 230 forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet som finansieras av svenska staten.

För mer information, se programmet.

För frågor, kontakta:
Professor Anna Krook
Tel: 070-729 22 79
E-post: anna.krook@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: