Svenska

Ett steg närmare nytt läkemedel för alkoholberoende

Report this content

Forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin kan vara ett steg närmare att hitta ett effektivt läkemedel mot alkoholberoende. I två olika studier visar de att dopaminstabilisatorn OSU6162 kan minska suget efter alkohol hos alkoholberoende personer respektive normaliserar nivån av dopamin i hjärnans belöningssystem hos råttor som konsumerat alkohol under lång tid. Fortfarande krävs dock omfattande kliniska studier för att bekräfta att substansen är lämplig som läkemedel och verkligen får människor att dricka mindre alkohol.

– Resultat av våra studier är lovande, men fortfarande är det en lång väg att gå innan vi kan ha ett läkemedel tillgängligt på marknaden. De socioekonomiska kostnaderna relaterade till alkohol är enorma, för att inte tala om det mänskliga lidandet. Det är en sporre att fortsätta arbeta, säger Pia Steensland, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och medförfattare i båda de aktuella studierna.

Ungefär en miljon svenskar över 15 år dricker så mycket alkohol att de riskera att skada sin hälsa och man räknar med att cirka 300 000 av dessa har ett beroende. Trots det stora behovet finns idag bara fyra godkända läkemedel för behandling av alkoholberoende. Effekten av dem är mycket varierande beroende på person och relativt få recept skrivs ut, vilket gör att jakten på nya och bättre läkemedel mot alkoholberoende fortsätter.

Studierna av läkemedelssubstansen OSU6162 vid alkoholberoende bygger på kunskapen om hur hjärnans belöningssystem fungerar för att stimulera oss att agera för vår överlevnad. Eftersom dopaminet ger en känsla av välmående, till exempel när vi äter god mat eller motionerar, kopplar minnet ihop detta med ett visst agerande så att vi ska upprepa det. Alkohol gör att belöningssystemet frisätter mer dopamin än normalt, vilket ger en lustfylld ”berusande” känsla. Men om man dricker alkohol ofta avtrubbas systemet successivt och mängden frisatt dopamin minskas. Med tiden krävs allt större mängder alkohol för att ge berusning och till slut också för att uppnå ett normaltillstånd och slippa må dåligt – ett alkoholberoende har uppstått.

I en studie som nu publiceras i vetenskapstidskriften European Neuropsychopharmacology har forskarna för första gången kliniskt undersökt om OSU6162 kan minska alkoholsuget hos alkoholberoende personer. I studien ingick 56 personer med alkoholberoende, varav hälften behandlades med OSU6162 och hälften med placebo under 14 dagar. Efter de två veckorna utsattes studiedeltagarna för olika situationer som kan antas utlösa ett alkoholsug. Resultaten visar att de försökspersoner som behandlats med OSU6162 upplevde mindre sug efter alkohol när de drack ett glas med alkohol.

– Samtidigt upplevde de OSU6162-behandlade försökspersonerna att de inte uppskattade första klunken av alkohol lika mycket som de som behandlats med placebo. Ett intressant bifynd var också att de försökspersonerna som hade sämst impulskontroll, alltså de som kan tänkas ha störst risk för återfall efter alkoholfria perioder, var de som svarade bäst på OSU6162-behandlingen, säger Pia Steensland.

En studie på råttor som publiceras samtidigt i tidskriften Addiction Biology ger ytterligare förklaringar till hur OSU6162 fungerar. Av studien framgår att råttor som frivilligt dricker alkohol under flera månader har minskade mängder dopamin i belöningssystemet jämfört med råttor som aldrig har druckit alkohol. Men när ”alkoholråttorna” behandlades med OSU6162 kunde forskarna se att substansen ökar för låga halter av dopamin i belöningssystemet.

– Vi tror därför att det kan vara så att OSU6162 minskar alkoholsuget hos alkoholberoende individer genom att återställa den brist på dopamin som finns i belöningssystemet vid beroende, säger Pia Steensland.

Rättigheterna för OSU6162 ägs av Nobelpristagaren Arvid Carlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som med sitt team från början tog fram substansen. Arvid Carlsson är också är en av medförfattarna på den kliniska studien. Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, Torsten Söderbergs stiftelse, Systembolagets råd för alkoholforskning samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Publikationer:

För frågor, kontakta:
Pia Steensland, docent
Centrum för psykiatriforskning
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:073-9061633
E-post: pia.steensland@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bild

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar:

forskning missbruk medicin KI alkohol Karolinska Institutet hjärna psykisk ohälsa vetenskap farmakologi beroende läkemedelsforskning

Prenumerera

Media

Media