Faktor som fördubblar risken att dö i bröstcancer identifierad

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att risken att dö av bröstcancer är dubbelt så stor för patienter med hög heterogenitet av östrogenreceptorn inom en och samma tumör jämfört med patienter med låg heterogenitet. Studien, som publiceras i Journal of the National Cancer Institute, visar också att den ökade risken att dö på 25 års sikt är oberoende av andra kända tumörmarkörer och gäller även vid så kallad Luminal A bröstcancersubtyp med generellt god prognos.

Den vanligaste formen av bröstcancer är östrogenreceptor-positiv, så kallad hormonkänslig bröstcancer. Det innebär att tumören är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att kunna växa. Den som får den här sortens bröstcancer har en kvarstående långsiktig risk att dö i sin cancer. Det är även känt att östrogenreceptorn kan ändras när en bröstcancertumör sprider sig, vilket påverkar överlevnaden. Varför det är så vet inte forskarna, men en möjlig förklaring är att det inom en och samma tumör finns tumörceller med varierande grad av uttryck av östrogenreceptorn, vilket kallas för intra-tumör heterogenitet.

I den aktuella studien frågade sig svenska och amerikanska forskare om bröstcancerpatienter med hög heterogenitet av östrogenreceptorn inom sin bröstcancertumör har en ökad långsiktig risk att dö av bröstcancer. För att svara på det undersökte forskarna hur det hade gått för 593 patienter i en klinisk studie, som antingen hade fått tamoxifenbehandling alternativt ingen systemisk behandling alls efter operation. Samtliga hade fått diagnosen östrogenreceptor-positiv bröstcancer efter klimakteriet och insjuknat någon gång mellan 1976 och 1990.

– Vår studie visar att patienter med hög intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn hade dubbelt så stor risk att dö på 25 års sikt jämfört med de patienter som hade låg heterogenitet. Detta oavsett om de hade fått tamoxifenbehandling eller inte och oberoende av de andra kända tumörmarkörerna, säger Linda Lindström, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet.

De upptäckte också att den ökade risken att dö för patienter med hög intra-tumör heterogenitet även gällde patienter med Luminal A bröstcancersubtyp, en undergrupp av östrogenreceptor-positiv bröstcancer som anses ha god prognos.

– Även patienter med Luminal A bröstcancersubtyp och hög intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn hade dubbelt så stor risk att dö av bröstcancer. Detta är intressant givet att patienter med Luminal A bröstcancersubtyp generellt anses ha en god prognos. Vi anser att dessa nya kunskaper bör kunna användas inom en snar framtid om de valideras, säger Linda Lindström.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerföreningen i Stockholm, Stiftelsen Gösta Miltons Donationsfond, och California Breast Cancer Research Program BCRP award.
Medförfattare Laura J. van’t Veer, är grundare, aktieägare och deltidsanställd vid Agendia.

Publikation: ”Intratumor Heterogeneity of the Estrogen Receptor and the Long-term Risk of Fatal Breast Cancer”. Linda S. Lindström, Christina Yau, Kamila Czene, Carlie K. Thompson, Katherine A. Hoadley, Laura J. van’t Veer, Ron Balassanian, John W. Bishop, Philip M. Carpenter, Yunn-Yi Chen, Brian Datnow, Farnaz Hasteh, Gregor Krings, Fritz Lin, Yanhong Zhang, Bo Nordenskjöld, Olle Stål, Christopher C. Benz, Tommy Fornander, Alexander D. Borowsky, Laura J. Esserman. Journal of The National Cancer Institute, online 19 januari 2018, doi: 10.1093/jnci/djx270.

För mer information, kontakta:
Linda Lindström, forskare
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 881 17
Mobil: 072-536 5018
E-post: linda.lindstrom@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: