Färre våldsbrott efter behandling med antipsykotiska läkemedel

Behandling med antipsykotiska läkemedel nästan halverar risken för att personer med psykisk sjukdom ska begå våldsbrott. Det visar en ny svensk-brittisk studie som publiceras i The Lancet. Även så kallade humörstabiliserande läkemedel kan i viss mån kopplas till minskad våldsbrottslighet.

– Människor med schizofreni och bipolär sjukdom både begår och drabbas av våld i betydligt högre utsträckning än normalbefolkningen. Det gör det viktigt att undersöka om olika typer av behandlingar för de här grupperna är kopplade just till våldsbrottslighet, säger Paul Lichtenstein, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

Antipsykotiska läkemedel (clozapin och risperidon) och humörstabiliserande läkemedel (litium och karbamazepin) används vid en rad olika psykiatriska diagnoser, men förknippas oftast med behandling av schizofreni, bipolär sjukdom (manodepressivitet) och liknande, sjukdomar som drabbar ungefär 2 procent av befolkningen. Man vet sedan tidigare att personer som använder dessa läkemedel har minskad risk för återfall i sjukdom och upprepad sjukhusvård samt att förskrivningen ökar i många länder. Men fram till nu har det saknats bevis för att läkemedlen haft någon betydelse för patienternas förhållande till omvärlden, som till exempel minskad våldsbenägenhet.

I den aktuella studien har forskare från Karolinska Institutet och universitetet i Oxford, Storbritannien analyserat svenska registerdata avseende psykisk sjukdom och brottsdomar för över 80 000 patienter (40 937 män och 41 710 kvinnor) som fått antipsykotiska eller humörstabiliserande läkemedel förskrivna.  Under den studerade fyraårsperioden 2006-2009 dömdes 6,5 procent (2657) av männen och 1,4 procent (604) av kvinnorna för våldsbrott. Jämfört med perioder då studiedeltagarna inte fick sin medicin minskade våldsbrotten med 45 procent för patienter som behandlades med antipsykotiska läkemedel och med 24 procent för patienter som fick humörstabiliserande behandling.  

Det är vanligt att psykiskt sjuka patienter får en kombination av de två läkemedelstyperna. Men forskarna kunde inte hitta några belägg för att denna kombination leder till ytterligare minskad risk för våldsbrott. De konstaterar också att de aktuella läkemedlen ofta förskrevs för andra psykiska problem, så som depression och olika former av missbruk. Forskningen har finansierats genom anslag från Vetenskapsrådet, FORTE, Kriminalvården och brittiska Wellcome Trust.

Publikation: “Antipsychotics, mood stabilisers, and risk of violent crime”, Seena Fazel, Johan Zetterqvist, Henrik Larsson, Niklas Långström, Paul Lichtenstein, The Lancet, online 8 May 2014, http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(14)60379-2.

För frågor, kontakta: 
Professor Paul Lichtenstein
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 874 24 eller 070-065 03 04
E-post: paul.lichtenstein@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: