Fetma ökar risken att föda för tidigt

Risken att barn ska födas för tidigt ökar om mamman har övervikt eller fetma. Det visar en stor svensk studie som publiceras i vetenskapstidskriften JAMA. Ju högre BMI den gravida kvinnan har, desto högre blir också den statistiska risken att hon ska föda för tidigt – och framför allt extremt för tidigt.

– För den enskilda mamman som är överviktig eller fet är risken att föda extremt för tidigt fortfarande liten, men på befolkningsnivå är dessa fynd mycket viktiga. För tidigt födda barn, och framför allt extremt för tidigt födda barn, står för en mycket stor del av all spädbarnssjuklighet och död i höginkomstländerna, säger Sven Cnattingius, professor i reproduktionsepidemiologi vid Karolinska Institutet, som lett forskningsarbetet.

Studien baseras på information från 1,5 miljoner förlossningar samlade i det befolkningsbaserade Svenska Medicinska Födelseregistret under perioden 1992 till 2010. Uppgifter om moderns vikt och längd gjorde det möjligt att beräkna BMI (så kallad Body-Mass-Index), ett enkelt mått på kroppsmassan. Ett BMI mellan 18,5 och 24,9 räknas som normalviktig, som övervikt räknas BMI 25-29,9 och som fetma BMI 30 eller högre. För en ung, normallång kvinna (167 cm) motsvarar övervikt en vikt mellan 70 och 83 kilo och fetma en vikt på mer än 83 kilo.

Resultatet av JAMA-studien visar att överviktiga kvinnor hade 25 procents högre risk för extremt för tidig förlossning än normalviktiga. Motsvarande siffra för kvinnor med måttlig fetma var 60 procent ökad risk. För kvinnor med allvarlig fetma (BMI 35-39,9) eller extrem fetma (BMI 40 eller mer) var risken för extremt för tidig förlossning fördubblad respektive trefaldigad. Riskerna för mycket och måttlig för tidig förlossning ökade också med tilltagande övervikt/fetma, men var relativt sett lägre.

I Sverige föds årligen omkring 100 000 barn. Av dessa föds ungefär 250 extremt mycket för tidigt (mer än 12 veckor före beräknad förlossning). Ungefär 500 barn föds mycket för tidigt (8-12 veckor före planerad förlossning) och 4 500 föds måttligt för tidigt (4-8 veckor i förväg).

– Att 34 procent av alla gravida kvinnor är överviktiga eller feta vid inskrivning i mödravården har betydelse för hur många barn som föds för tidigt. Även moderns egen hälsa påverkas, med ökade risker för havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och kejsarsnitt, säger Sven Cnattingius.

Forskarna fann att risken för medicinskt motiverad för tidig förlossning kunde förklara en del av riskökningen. Framför allt var det allvarlig havandeskapsförgiftning som motiverade att man måste avsluta graviditeten av hänsyn till mammans och barnets hälsa. Den fetma-relaterade risken för spontan för tidig förlossning var till stor del begränsad till extremt för tidig förlossning.

Man har tidigare visat att infektion och inflammation framför allt ökar risken för extremt för tidig spontan förlossning. Med ökande fettmassa ökar bland annat också inflammatoriska proteiner. Forskarna spekulerar därför i att detta kan göra feta kvinnor mer känsliga för infektioner, och därmed öka risken för extremt för tidig spontan förlossning.  

Studien har finansierats genom anslag från Karolinska Institutets Distinguished Professor Award (DPA) till Sven Cnattingius.

Publikation: “Maternal obesity and risk of preterm delivery”, Cnattingius S, Villamor E, Johansson S, Bonamy A-K, Persson M, Wikström A-K, Granath F, Journal of the American Medical Association (JAMA), June 12 – 2013, Vol 309, No 22.

För frågor, kontakta:
Professor Sven Cnattingius
Institutionen för medicin, Solna
Tel: 08-51776181 eller 076-2820997
E-post: sven.cnattingius@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: