Fetmakirurgi påverkar risker för graviditetskomplikationer
En fetmaoperation påverkar riskerna för komplikationer vid en kommande graviditet och förlossning både positivt och negativt, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine, pekar på att mödravården därför bör betrakta dem som riskgraviditeter.
Gravida kvinnor med fetma löper en ökad risk för flera komplikationer under graviditeten och för barnet. Andelen kvinnor som genomgått en fetmaoperation innan de föder barn har ökat kraftigt. I Sverige genomfördes år 2013 nästan 8 000 fetmaoperationer, varav åtta av tio operationer gjordes på kvinnor.
– Effekterna av fetmakirurgi på hälsan är mer välstuderade än hur det påverkar en kommande graviditet och det nyfödda barnet. Därför ville vi undersöka om fetmakirurgi påverkade riskerna för graviditetsdiabetes, för tidig födsel, dödföddhet, om barnet var lätt eller stort för tiden, medfödda missbildningar och död i nyföddhetsperioden, säger studiens förstaförfattare Kari Johansson, forskare vid Karolinska Institutets institution för medicin, Solna.
Forskarna använde data från svenska hälsoregister för att hitta 596 graviditeter till kvinnor som fött barn efter genomgången fetmakirurgi mellan åren 2006 och 2011. De jämfördes med 2 356 graviditeter till kvinnor som inte opererats, men som hade samma body mass index (BMI; vikten dividerat med längden i kvadrat), som de opererade kvinnorna haft före fetmakirurgin.
Det visade sig att de fetmaopererade kvinnorna löpte betydligt lägre risk att utveckla graviditetsdiabetes – 2 procent jämfört med 7 procent – och att föda ett barn som var stort för tiden. Bland de icke-opererade jämförelsekvinnorna fick drygt 22 procent ett barn som föddes stort för tiden, medan motsvarande andel bland de opererade var knappt 9 procent. Däremot hade de kvinnor som gjort en fetmaoperation dubbelt så hög risk att föda barn som var lätta för tiden och graviditetslängden var något kortare.
– Eftersom fetmakirurgi följt av graviditet både ger positiva och negativa effekter bör dessa kvinnor betraktas som riskgraviditeter när de väntar barn. De bör få särskild omsorg från mödravården, till exempel genom extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt, detaljerade kostråd som även inkluderar kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi, säger Kari Johansson.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet, The Obesity Society, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Publikation: “Outcomes of Pregnancy in Women with Prior Bariatric Surgery”, Kari Johansson, Sven Cnattingius, Ingmar Näslund, Nathalie Roos, Ylva Trolle‐Lagerros, Fredrik Granath, Olof Stephansson & Martin Neovius, New England Journal of Medicine online 26 February 2015.
För frågor, kontakta:
Kari Johansson, postdoktor, Karolinska Institutet
Telefon: 070-695 49 26
E-post: kari.johansson@ki.se
Olof Stephansson, docent, överläkare inom gynekologi och obstetrik, Karolinska Universitetssjukhuset
Telefon: 070-00 11639
E-post: olof.stephansson@ki.se
Martin Neovius, docent, Karolinska Institutet
Tel: 073-903 3774
E-post: martin.neovius@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bilder
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
