Forskare skapar känsla av osynlighet

Förmågan till osynlighet har länge fascinerat människan och inspirerat verk av både författare och filosofer. I en ny studie har hjärnforskare vid Karolinska Institutet lyckats skapa en perceptuell illusion av att ha en osynlig kropp – och visar att känslan av osynlighet påverkar kroppens stressreaktion i socialt ansträngande situationer.

Litteraturhistorien innehåller en rad kända skildringar av osynlighet och dess (ofta negativa) inverkan på människans psyke, såsom myten om Gyges ring i Platons dialog ”Staten” och science fiction-romanen ”Den osynlige mannen” av H.G. Wells. Samtidigt talar utvecklingen inom modern materialfysik för att det inom en inte alltför avlägsen framtid kommer vara möjligt att skapa material som osynliggör större föremål, som till exempel en mänsklig kropp. Hittills har det dock varit okänt hur osynlighet skulle påverka vår hjärna och kroppsuppfattning i verkligheten.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports visar forskarna hur man kan skapa en illusion av att ha en osynlig kropp. Experimentet går till så att försökspersonen bär ett par ”virtual reality”-glasögon och ombeds titta ner på sin kropp, men istället för sin riktiga kropp ser försökspersonen tomma luften. För att framkalla upplevelsen av att ha en osynlig kropp använder forskaren två breda penslar, där den ena berör försökspersonens kropp på olika ställen medan den andra förs med exakt samma rörelser i tomma luften, fullt synligt för försökspersonen.

– Inom loppet av en minut började majoriteten av försökspersonerna förlägga känslan av beröring till tomma luften där penseln rörde sig, och uppleva en osynlig kropp i samma position. I en tidigare studie har vi visat att samma illusion kan skapas för en enskild hand, så den här studien visar att ’osynliga handen-illusionen’ överraskande nog kan generaliseras till en osynlig helkropp, säger Arvid Guterstam, förstaförfattare till den aktuella studien.

Sammanlagt deltog 125 försökspersoner i studien. För att bevisa att de verkligen upplevde en osynlig kropp högg forskarna också en kniv i tomma luften där den osynliga kroppens mage ”befann sig”. Graden av hudsvettning var förhöjd under de perioder då försökspersonerna upplevde illusionen men uteblev när den bröts, vilket talar för att hjärnan tolkar knivhotet mot tomma luften som ett hot riktat mot den egna kroppen. För att undersöka om osynlighet påverkar upplevd social stress blev försökspersonerna i en annan del av studien placerade inför en publik av okända personer.

– Vi fann att deras hjärtfrekvens och självskattade stressnivå under framträdandet var lägre direkt efter att de upplevt osynliga kroppen-illusionen jämfört med när de kände att de hade en fysisk kropp. De här resultaten är intressanta för att de visar att upplevelsen av kroppens fysiska karaktär kan förändra hur vår hjärna bearbetar sociala intryck, säger Arvid Guterstam.

Forskarna hoppas att osynlighetsillusionen ska komma till nytta i framtida klinisk forskning, exempelvis som en möjlig behandlingsstrategi vid social fobi.

– Kommande studier bör även utforska huruvida känslan av osynlighet påverkar moraliska beslut. Detta för att säkerställa att framtida osynlighetsmantlar inte får oss att förlora vår känsla för rätt och fel, vilket till exempel Platon hävdade för över två tusen år sedan, säger Henrik Ehrsson, professor vid institutionen för neurovetenskap och en av forskarna bakom studien.

Arbetet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet och Söderbergs Stiftelse.

Publikation: “Illusory ownership of an invisible body reduces autonomic and subjective social anxiety responses”, Arvid Guterstam, Zakaryah Abdulkarim & Henrik Ehrsson, Scientific Reports, online 23 April 2015, doi: 10.1038/srep09831.

För mer information, kontakta:

Arvid Guterstam, läkare, doktorand
Tel: +1 (206) 488 4770 (amerikanskt nummer)
E-post: arvid.guterstam@ki.se

Henrik Ehrsson, läkare, professor
Tel: 08-517 76149 eller 076-1427922
E-post: henrik.ehrsson@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: