Glutenkänslighet hos mamman kopplas till ökad risk för schizofreni hos barnet

Nyfödda barn vars mammor är överkänsliga för gluten förefaller ha en ökad risk att drabbas av schizofreni och andra psykossjukdomar senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och det välkända amerikanska Johns Hopkins University.

Det är sedan tidigare känt att infektioner och vissa inflammatoriska tillstånd under graviditeten kan kopplas till ökad risk för schizofreni hos barnet. I den nu aktuella studien, som publiceras i juninumret av vetenskapstidskriften American Journal of Psychiatry, visar forskarna för första gången att mammans överkänslighet mot ett födoämne kan vara en bidragande orsak till att barnet utvecklar psykisk sjukdom senare i livet.

– Vi kan alltså tala om en tredje faktor, utöver genetik och livsstil, nämligen vad som händer med barnet under graviditeten och efter förlossningen. Därmed inte sagt att alla barn till mammor med överkänslighet mot vissa födoämnen automatiskt blir psykiskt sjuka, långt därifrån, säger Håkan Karlsson som lett studien tillsammans med Christina Dalman, båda vid Karolinska Institutet.

Studien bygger på information från 764 förlossningsjournaler och blodprov från nyfödda barn i Sverige mellan 1975 och 1985. Av dessa barn utvecklade 211 så kallad ickeaffektiv psykossjukdom senare i livet, så som schizofreni. Forskarna mätte nivåerna av så kallade IgG-antikroppar i sparade blodprover från nyfödda. På det viset kunde de spåra immunreaktioner som triggats av antingen komjölksproteinet casein eller av gliadin, som är en komponent av proteinet gluten som i sin tur finns i vete, råg och korn. Eftersom mammans antikroppar överförs till barnet via moderkakan under graviditeten betyder höjda IgG-nivåer hos barnet att mammans immunsystem reagerat mot vissa typer av proteiner.

Resultaten av studien visade att barn till mammor med onormalt höga nivåer av antikroppar mot gliadin hade en närmast fördubblad risk att utveckla schizofreni senare i livet, jämfört med barn vars mammor hade normala nivåer av gliadin-antikroppar. Däremot kunde forskarna inte se någon ökad risk för schizofreni hos barn vars mammor var överkänsliga mot casein. Kopplingen mellan gliadin-antikroppar hos mamman och ökad risk för schizofreni hos barnet kvarstod även efter att man justerat resultaten för andra kända riskfaktorer, såsom mammans ålder, förlossning med kejsarsnitt eller barnets födelsevikt.

– Det finns studier som visar att personer som diagnostiserats med schizofreni oftare också drabbas av olika former av immunreaktioner mot gluten. Vi ska nu göra en uppföljande studie för att undersöka om kopplingen mellan schizofreni och gluten enbart gäller de som har en genetisk förutsättning eller om det kan vara någon annan mekanism inblandad, säger Håkan Karlsson.

Den nu publicerade studien har finansierats Stanley Medical Research Institute, Stockholms läns landsting och Vetenskapsrådet. Håkan Karlsson är även verksam vid barnsjukhuset Johns Hopkins Children's Center.

Publikation: ”Maternal Antibodies to Dietary Antigens and Riskfor Nonaffective Psychosis in Offspring”, Håkan Karlsson, Åsa Blomström, Susanne Wicks, Shuojia Yang, Robert H. Yolken, Christina Dalman, Am J Psychiatry, Am J Psychiatry, Epub ahead of print 25 April 2012, doi: 10.1176/appi.ajp.2012.11081197

För frågor, kontakta:

Håkan Karlsson, forskare
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08-524 878 32
E-post: Hakan.Karlsson.2@ki.se

Christina Dalman, läkare och forskare
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 076-166 01 18
E post: christina.dalman@ki.se

Hämta bild och kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: