Högre risk för allvarliga covid-19-komplikationer hos barn med primär immunbrist

Barn med vissa immunbristsjukdomar har i hög grad mutationer i gener som reglerar kroppens immunförsvar och en högre dödlighet i covid-19. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology.

De flesta barn som infekteras med coronaviruset sars-cov-2 får mild sjukdom eller uppvisar inga symtom alls. Men en liten andel kan får allvarliga komplikationer.

– Dödligheten är extremt mycket högre bland barn med primära immunbristsjukdomar som infekteras med sars-cov-2. Våra resultat pekar på att grundläggande immunologisk undersökning och genetisk analys bör göras hos barn med svår covid-19 eller multiinflammatoriskt syndrom (MIS-C) för att behandla dem korrekt med mer precisa läkemedel baserat på deras genetiska mutation, säger Qiang Pan-Hammarström, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett studien.

Hur infektionen påverkar patienter med primära immunbristsjukdomar, det vill säga ärftliga och medfödda sjukdomar i immunförsvaret, är omdiskuterat. Även bland dessa patienter drabbas vissa av allvarlig covid-19 medan andra får milda eller inga symtom.

För att undersöka detta närmare, och försöka hitta genetiska förklaringar till svåra former av covid-19, har forskare från Karolinska Institutet studerat unga patienter med primära immunbristsjukdomar (även kallade inborn errors of immunity, IEI) som drabbades av allvarlig eller kritisk sars-cov-2-infektion. Genetiska och immunologiska analyser genomfördes.

– Våra resultat klargör den molekylära mekanismen för de här immunsjukdomarna, vilket öppnar möjligheten att utveckla mer riktad behandling. Kunskapen från studien gör också att vi kan utveckla bättre strategier för behandling och prevention av svår covid-19-sjukdom hos de här patienterna, säger Qiang Pan-Hammarström.

Studien omfattade 31 barn i åldern fem månader till 19 år. Alla hade någon typ av primär immunbristsjukdom utan molekylär diagnos och drabbades av allvarlig eller kritisk covid-19. Deltagarna rekryterades i augusti till september 2020 i Iran. Inget barn var vaccinerat mot covid-19.

Elva av barnen, mer än en tredjedel, avled av komplikationer av infektionen. Fem barn, 16 procent, uppfyllde kriterierna för multiinflammatoriskt syndrom, MIS-C. Flera av barnen saknade antikroppar mot coronaviruset.

– Det tyder på att många barn med den här typen av immunsjukdomar inte kan producera antivirala antikroppar och därför inte skulle ha full nytta av vaccinering, säger Hassan Abolhassani, lektor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Genetiska analyser visade att mer än 90 procent av deltagarna, 28 barn, hade mutationer i immunförsvarsgener som skulle kunna förklara deras immunbrist. En viktig mekanism var mutationer som påverkar proteiner som reglerar immunsystemet, så kallade interferoner.

Analyserna av patienternas immunsvar visade att barn med MIS-C hade immunologiska profiler som skiljer sig från profilerna hos barn med immunsjukdom men utan MIS-C.

I studien ingår också en litteraturgranskning, där forskarna globalt funnit rapporter om ungefär 1 210 patienter med primär immunbristsjukdom och covid-19. Drygt 30 procent av dem var barn. Dödligheten bland barnen med primär immunbristsjukdom och covid-19 var drygt 8 procent, att jämföra med ungefär 0,01 procent bland barn i den allmänna populationen.

Studien är begränsad till svåra fall av covid-19, infekterade med ursprungsvarianten av viruset och icke-vaccinerade barn. Ytterligare studier behövs för att utvärdera betydelsen av olika virusvarianter och vacciner i denna patientgrupp.

Studien genomfördes inom forskningskonsortiet ATAC, finansierat av EU-kommissionen som svar på covid-19-pandemin och koordinerat av Karolinska Institutet. Samarbete med Uppsala universitet, Tehran University of Medical Sciences (Iran), Iran University of Medical Sciences, Ahvaz Jundishapur University of Medical Sciences (Iran), North Khorasan University of Medical Sciences (Iran), Howard Hughes Medical Institute (USA), Rockefeller University (USA) och Necker Hospital for Sick Children (Frankrike) var också avgörande för genomförandet av studien.

Studien finansierades även av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Publikation: ”Genetic and immunological evaluation of children with inborn errors of immunity and severe or critical COVID-19.” Hassan Abolhassani, Samaneh Delavari, Nils Landegren, Sima Shokri, Paul Bastard, Likun Du, Fanglei Zuo, Reza Hajebi, Farhad Abolnezhadian, Sara Iranparast, Mohammadreza Modaresi, Ahmad Vosughimotlagh, Fereshte Salami, Maribel Aranda-Guillén, Aurélie Cobat, Harold Marcotte, Shen-Ying Zhang, Qian Zhang, Nima Rezaei, Jean-Laurent Casanova, Olle Kämpe, Lennart Hammarström och Qiang Pan-Hammarström. Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 13 september 2022, DOI: 10.1016/j.jaci.2022.09.005.

För mer information, kontakta:
Qiang Pan Hammarström, professor
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
E-post: qiang.pan-hammarstrom@ki.se
Tel: 08 524 835 92, 070 388 4943

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: