IgNobelpriset – udda, rolig och absurd vetenskap

Vinnarna av IgNobelpriset gör en Skandinavienturné och kommer till Sverige och Karolinska Institutet för att berätta om forskning som är annorlunda, både till ämnesval och metoder.

IgNobel är en ordlek med namnet Nobel och engelskans ignoble som betyder simpel eller ovärdig. Priset började delas ut 1991 för att uppmärksamma forskning av det mer udda och kreativa slaget. Det delas ut en gång om året inom tio olika ämnesområden, inklusive de kategorier som ingår i Nobelpriset.

IgNobelföreläsning
Tid: Söndag den 13 mars kl. 14:00 – 15:30.
Plats: Föreläsningssal Gustaf Retzius, Berzelius väg 3, Karolinska Institutet Campus Solna.

Talare:
IgNobelprisets instiftare Marc Abrahams, chefredaktör för tidskriften Annals of Improbable Research (AIR), vill få oss att tänka över hur vi avgör vad som är viktigt, och vad som inte är det. Inom vetenskapen såväl som i övriga livet. Upptäckter som sticker ut som märkliga och skrattretande, har i själva verket stor potential att få oss att själva tänka ett extra varv och hjälpa oss att förstå vår omvärld.

Elisabeth Oberzaucher, IgNobelpristagare i kategorin matematik. Hon har med hjälp av matematiska modeller och antaganden om fertilitet beräknat hur många barn en man kan få under en period av ca 30 år. Det sägs att Moulay Ismael som härskade i Marocko i början av 1700-talet fick 888 barn. Oberzaucher har med sin modell visat att detta var möjligt. Hon har också sett att när en man har mellan 50 och 100 haremsfruar är det inte meningsfullt att skaffa fler fruar för att kunna avla fler barn.

Michael L. Smith fick IgNobelpriset i fysiologi och insektslära för sina studier om hur smärta varierar mellan olika kroppsdelar. Metoden han använde var att låta bin sticka honom upprepade gånger på 25 olika ställen på kroppen. Känsligaste kroppsdelarna var näsborren, överläppen och penisskaftet. De tre minst känsliga kroppsdelarna var huvudet, tredje tåns spets och överarmen.

Mark Dingemanse är litteraturpristagare och har upptäckt att ordet ”huh?” eller liknande ord verkar existera i alla mänskliga språk. I undersökningen ingick ett tiotal språk som holländska och kinesiska. Att ordet ”huh?” finns i många språk tyder på att ett enstavigt frågande ord är en optimal anpassning av språket för att snart inbjuda någon i samtalet.

Föreläsningen arrangeras av föreningen Vetenskap och Folkbildning och Karolinska Institutet gemensamt.

För frågor och kontakt:
Gustav Nilsonne, forskare och läkare
Institutionen för klinisk neurovetenskap
073-679 87 43
gustav.nilsonne@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: