Immunologiska framgångar driver transplantationer framåt

De senaste åren har flera genombrott skett inom immunologin vilket nu börjar ge avtryck även i kliniken. Vid en konferens på Karolinska Institutet får vi höra om hur den nya kunskapen används för att förstå diabetes och behandla cancer. Nya möjligheter öppnas även för transplantationer, inte bara av inre organ utan även av armar.

Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua deltagarna.
Konferens: Symposium on Breakthroughs in Clinical and Translational Immunology
Tid: Torsdag den 12 mars 2015
Plats: Karolinska Institutet campus Solna, Berzelius väg 3, föreläsningssal Gustaf Retzius

Sedan några år tillbaka har det blivit möjligt att transplantera en arm från en avliden person till någon som har förlorat denna kroppsdel. Stefan Schneeberger, Innsbruck Medical University, Österrike, står bakom fem transplantationer av armar med mycket bra resultat. Patienterna har fått både känsel och rörelseförmåga i den nya armen. Han kommer till konferensen på Karolinska Institutet och berättar om sina erfarenheter av detta, kirurgiskt och immunologiskt likaväl som etiskt.

Steven A. Rosenberg, National Institutes of Health, USA, är idag en av de personer i världen som har mest erfarenhet av att behandla cancer med vita blodkroppar. Metoden innebär att blodkropparna tas ut från patientens kropp och bearbetas för att stärka deras tumörigenkännande funktion. Sedan sprutas de tillbaka in i kroppen igen. Malignt melanom är en av de cancertyper som behandlas på det här sättet vilket Rosenberg talar mer om under mötet.

Ett välkänt problem vid transplantationer är avstötningsreaktioner. Ett sätt att öka kroppens tolerans för ett nytt organ är att samtransplantera med benmärg. Benmärgsceller tas ut från donatorn och selekteras efter särskilda kännetecken för att sedan införas i mottagaren strax efter en organtransplantation. En av de forskare som är drivande i att utveckla metoden är John Scandling, Stanforduniversitetet, USA, och han berättar mer om hur detta kan användas vid transplantationer av njurar.

Alex Karlsson-Parra vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, belönades med Athenapriset för klinisk forskning förra året för en nyskapande metod att behandla cancer i till exempel njure eller lever. Han talar om hur man kan använda immunceller från friska blodgivare och spruta in dem direkt i tumörer. Det fungerar då som ett terapeutiskt vaccin.

Fler andra delar av svensk världsledande forskning kommer också att presenteras under dagen. Det handlar till exempel om betacellstransplantationer vid diabetes och levercellstransplantation vid medfödda och förvärvade leversjukdomar.

Program 

För frågor, kontakta:
Erik Berglund, forskare och ST-läkare i transplantationskirurgi 
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
073-918 12 33
erik.berglund@ki.se 

Sabina Bossi, pressekreterare
08-524 860 66 eller 070-614 60 66
sabina.bossi@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: