Immunsystemets hemligheter utforskas med nobelpristeknik

Under en konferens vid Karolinska Institutet diskuterar forskarna hur ny teknik kan bidra till att flytta fram positionerna inom immunologin. Det kan i sin tur få stor betydelse för behandlingen av sjukdomar som cancer, ledgångsreumatism eller multipel skleros. 

Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua deltagarna.
Konferens: Novel fluorescence-based methods in immunology
Tid: 9 – 10 februari 2015
Plats: Karolinska Institutet campus Solna, Tomtebodavägen 6, Samuelsson Lecture Hall.

Supermikroskopet är en innovation som ledde till nobelpriset i kemi förra året. Med denna så kallade superupplösta fluorescensmikroskopi har det blivit möjligt att studera molekyler ner på nanonivå. Det går till exempel att undersöka hur proteiner bildar klumpar vid Parkinsons sjukdom eller hur kopplingar mellan hjärnans nervceller ser ut. Nu används tekniken också inom immunologin för att studera celler i immunsystemet. Metoden kommer att få stort utrymme under konferensen på Karolinska Institutet. Förutom en föreläsning av Hans Blom, KTH och SciLifeLab, kommer också Eilon Sherman, The Hebrew University of Jerusalem, Israel, att tala om hur immunologin kan dra nytta av tekniken.

Det finns också flera andra metoder som baseras på fluorescerande ljus. Theo Lasser, EPFL, Lausanne, Schweiz, berättar mer om allt detta under rubriken Seeing is believing. Hela konferensen är inriktad på hur sådana tekniker kan användas för att studera molekylär dynamik inom immunsystemet. Det handlar till exempel om hur immunceller rör sig och kontrolleras i tid och rum. Med de nya metoderna går det att ta reda på hur receptorerna är placerade på ytan av cellerna och hur de signalerar och aktiverar cellen.

– Molekylär dynamik är relativt nytt inom immunologin. Att immunceller är mobila innebär att det är en stor skillnad på dem och andra celler. Immuncellerna far runt i kroppen och skannar av andra celler och känner av om det finns okända ämnen någonstans. Med de nya fluorescerande metoderna kan vi lära oss mycket mer om cellerna än vi kunnat med tidigare metoder, säger Sofia Johansson vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och arrangör av konferensen tillsammans med Elina Staaf vid samma institution.

Björn Önfelt, KTH och SciLifeLab, har utvecklat en metod som gör att det går att studera en enda cell och de aktiviteter som äger rum kring den. Detta görs möjligt med ett chip som innehåller ett stort antal brunnar och där en cell sätts i varje brunn. Mer om det under konferensen.

Metoderna kommer till stor del att användas för immunologisk grundforskning. I förlängningen kommer detta också att leda till bättre diagnos och behandling av sjukdomar. Redan idag finns det cellbaserade metoder för behandling av cancer. Det är möjligt att transplantera immunceller mellan människor. Det går också att ta ut en patients egna celler, behandla dem utanför kroppen och sedan återföra dem till patienten. Det här är områden som får möjlighet att expandera med hjälp av den nya kunskapen som växer fram.

Programmet  

För frågor, kontakta:
Forskarassistent Sofia Johansson
073-634 16 48
sofia.e.johansson@ki.se 

Postdoc Elina Staaf
08-524 863 70
elina.staaf@ki.se 

Pressekreterare Sabina Bossi
08-524 860 66 eller 070-614 60 66
sabina.bossi@ki.se  

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.