KBT-program hjälper fler med ryggont tillbaka till jobbet

Kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med ökad fysisk aktivitet kan vara en bra metod för att hjälpa personer med rygg- och nackbesvär att komma tillbaka till jobbet. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

 Trots att rygg- och nackont drabbar många svenskar och är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning, finns få fungerande behandlingar. Nu visar en ny avhandling från Karolinska Institutet att ett så kallat multimodalt KBT-program ökar chanserna för drabbade att komma tillbaka till arbetet. Det multimodala KBT-programmet innebär att ett team med bland andra läkare, sjukgymnast och psykolog/kurator erbjuder patienter fysisk träning i kombination med "tanketräning" som kan handla om avslappning, metoder för att hantera och förhålla sig till smärta eller övningar i problemlösning.

– Det centrala är att lära sig ta kommandot över smärtan och få tillbaka sin aktivitetsförmåga. Att träna fysiskt var en omöjlig tanke för många, särskilt bland dem med riktigt långvariga besvär, men gradvis lärde sig många att komma över rädslan för smärta och röra sig mer trots värken, säger Odd Lindell, forskaren bakom avhandlingen och verksam på Centrum för allmänmedicin (CeFAM).

I forskningen deltog 125 patienter i åldrarna 18-59 år som hade varit heltidssjukskrivna för rygg och nackbesvär i mellan 6 veckor och 2 år. Halva gruppen fick genomgå det multimodala KBT-programmet. Den andra hälften fick vanlig, traditionell behandling på sin vårdcentral. Resultatet efter 18 månader visade att de patienter som ingått i programmet hade färre antal sjukskrivningsdagar och besök hos olika vårdgivare än gruppen som fick behandling på vårdcentral. Bästa förutsättningarna att återgå till jobb hade patienterna som varit sjukskrivna mellan sex och tolv veckor.

– Det tyder på att vårt program är ett bra behandlingsalternativ på lite längre sikt även om effekten är ganska måttlig och att ju tidigare den drabbade får behandling desto snabbare kan hon eller han komma tillbaka till jobbet, säger Odd Lindell.

För att få reda på mer om riskfaktorer jämförde även forskarna de 125 patienterna med nära 340 slumpmässigt utvalda svenskar. Av avhandlingen framgår att de som hade långvarigt ryggont i högre grad var lågutbildade och hade arbeten som var fysiskt tunga och med högt tempo. De var också i större utsträckning överviktiga och konsumerade mer alkohol än genomsnittssvensken.

Ryggont kostar Sverige nästan 30 miljarder kronor per år. Sjukskrivningar och förtidspensioner står för över 90 procent av dessa kostnader, medan rehabilitering hamnar på blygsamma 0,4 procent.

– Det borde vara tvärtom, och satsas mer på rehabiliteringsmetoder som fungerar, säger Odd Lindell.

CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet. Över 200 forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet och mag-tarmsjukdomar.

Doktorsavhandling: On the Rehabilitation of Non-acute, Non-specific Spinal Pain, Odd Lindell, Karolinska Institutet, ISBN: 978-91-7457-178-3.

Läs hela avhandlingen: http://publications.ki.se/jspui/handle/10616/40369

För ytterligare information, kontakta:

Odd Lindell, med dr, distriktsläkare
Tel: 070-771 64 57
E-post: odd.lindell @ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig CeFAM
Tel: 073-914 52 45
E-post: daphne.macris@sll.se
Webb: www.cefam.se

Kontakt med KI:s presstjänst: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: