KI leder stor studie om psykisk hälsa i pandemins kölvatten

Karolinska Institutet leder en omfattande studie för att kartlägga pandemins påverkan på människors psykiska hälsa. Deltagarna följs under tiden pandemin varar och ytterligare fem år genom regelbundna enkäter och registerutdrag. Studien kan bli en av världens största i ämnet med parallella samarbetsprojekt i totalt sju länder.

– Internationellt har det efterlysts mer kunskap om hur pandemin påverkar människors psykiska mående och hur allvarlig den påverkan är. Vi vill mäta både hur det ser ut i dag och hur måendet förändras på sikt, säger Anna Kähler, forskare och projektledare för studien Omtanke2020.

Forskarna vill få en samlad bild av både synliga effekter och de mer dolda som en ökad stress, nedstämdhet, oro, rädsla och sömnsvårigheter. Studien kan göra det möjligt att identifiera och fånga upp de grupper som drabbas genom aktiva insatser från hälso- och sjukvården. 

– Vår förhoppning är att studien ger ny kunskap som leder till ett förbättrat stöd till de människor som är särskilt drabbade. Och att vi kan bidra till planeringen av kommande insatser och stöd där vi ser ett ökat behov framöver, säger Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik och ansvarig för studien.

Målet är även att studien ska bidra till en bättre beredskap inför kommande pandemier eller andra samhällskriser. 

Internationell studie

Studien är del av ett internationellt samarbete och liknande datainsamlingar genomförs parallellt i Sverige, Island, Norge, Danmark, Estland, England och USA. Även om insamlingen av informationen till viss del skiljer sig åt mellan länderna så samverkar forskarna. 

I Sverige sker studien genom regelbundna enkäter och utdrag ur nationella register, bland andra Läkemedelsregistret och Patientregistret. Alla data som samlas in kodas så att det inte går att se vem uppgifterna kommer ifrån när de analyseras, betonar Anna Kähler. 

– Något som gör oss unika i Norden är tillgången till bra nationella register, vilket bland annat gör det möjligt att se hur sjukdomshistorik och olika riskfaktorer påverkar måendet i samband med pandemin, säger hon. 

Öppen för alla

Alla över 18 år som bor i Sverige kan delta i studien. 

– Det finns flera fördelar med att bjuda in alla som vill, inte minst att vi snabbt når ut brett för att samla in jämförbara data som kan visa ett nuläge. Senare kommer vi att kunna använda registerutdragen för att vikta resultaten så att de ger en representativ bild av befolkningen, säger Anna Kähler. 

Då studien genomförs i länder som bemött pandemin mycket olika så kan den även visa hur olika former av restriktioner påverkar befolkningens psykiska hälsa. 

Forskarna hoppas att kunna redovisa den första lägesrapporten från studien redan inom en månad. 

Omtanke2020 initierades av Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik vid Institutionen för Medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) vid KI, Unnur Valdimarsdottir, professor i epidemiologi, Islands Universitet i Reykjavik, Fang Fang, professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin vid KI, samt Anna Kähler, projektledare och medicine doktor i psykiatrisk genetik vid MEB, KI.

Studien finansieras av Vetenskapsrådet och projektet CoMorMent inom EU:s ramprogram Horizon2020.

För mer information vänligen kontakta:
Anna Kähler, projektledare och kontaktperson för studien, telefon: 08-524 852 59, mobil: 073-948 45 85, e-post: anna.kahler@ki.se

Anmälan till studien och mer information på webbplatsen Omtanke2020.

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: