Klargörande om diabetes och risk för demenssjukdom

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Det är sedan tidigare välkänt att typ 2-diabetes ger en ökad risk för att utveckla demenssjukdom. Men när det gäller risken för att utveckla kognitiv svikt, en preklinisk eller mycket tidig fas av demens, har forskningen visat motstridiga resultat.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet följt över 2 500 personer, samtliga över 60 år, under tolv års tid. Ingen av studiedeltagarna hade någon demensdiagnos när studien inleddes, men 700 av dem hade kognitiv svikt, alltså preklinisk demens. Resten, drygt 1 800 personer, hade ingen kognitiv nedsättning. Via blodprov mättes bland annat långtidsblodsocker, HbA1C, samt CRP, som är en inflammationsmarkör. När studien inleddes hade 8,6 procent av studiedeltagarna typ 2-diabetes och ungefär var tredje hade prediabetes.

Efter tolv år hade den kognitiva hälsan försämrats hos ett antal personer. Nära 30 procent hade utvecklat kognitiv svikt. Av dem som redan vid studiestarten hade preklinisk demens, hade drygt 20 procent utvecklat demenssjukdom. Forskarna har kunnat göra nyanserade analyser av vilken roll typ 2-diabetes spelade för sjukdomsutvecklingen. Det visade sig att det viktiga var hur välkontrollerad diabetessjukdomen var, inte huruvida studiedeltagarna hade diabetes eller inte. Enligt behandlingsriktlinjer för äldre individer betraktas HbA1C på över 7,5 procent som bristfälligt kontrollerad diabetes. I studien hade personer med bristfälligt kontrollerad diabetessjukdom en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens och en trefaldigt högre risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom, allt i jämförelse med personer som inte hade diabetes.

Forskarna undersökte också risk för försämrad kognitiv hälsa hos dem som hade typ 2-diabetes och samtidig hjärtsjukdom, i det här fallet förmaksflimmer, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom. Hjärtsjukdom kan vara en komplikation vid typ 2-diabetes och tala för allvarligare diabetessjukdom. De som hade samtidig förekomst av typ 2-diabetes och hjärtsjukdom hade en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens eller demenssjukdom, jämfört med dem som inte hade vare sig typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom. Men att ha antingen typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom var inte förenat med en riskökning.

– Vi ser inte att typ 2-diabetes per se innebär en ökad risk för att utveckla kognitiv svikt eller för att kognitiv svikt ska försämras och övergå i demens. Det som spelar roll är hur välkontrollerad diabetesen är. Eftersom demens i dag inte går att bota är det mycket viktigt att förebygga och här har vi stöd för att det kan göras genom att kontrollera diabetessjukdomen väl. Våra resultat kan också möjligen förklara varför tidigare studier har visat motstridiga resultat, eftersom det i de flesta av dem inte framgår hur välkontrollerad studiedeltagarnas diabetes har varit, säger Abigail Dove, doktorand vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Vid typ 2-diabetes är det vanligt med pågående inflammation i kroppen. Samma gäller vid många hjärt-kärlsjukdomar samt vid demens. Forskarna hade i den här studien tillgång till inflammationsmarkören CRP. De kunde se att personer med typ 2-diabetes och förhöjt CRP-värde hade en trefaldigt ökad risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom.

– Det verkar som att personer med högre nivåer av CRP hade en snabbare progress i sin kognitiva svikt. Inflammation verkar spela en roll i det här sammanhanget, men fler studier behövs för att bättre förstå dess roll, säger Abigail Dove.

Studiedeltagarna ingår i projektet SNAC-K (the Swedish National study on Aging and Care), som initierades av socialdepartementet 1999. Studien har också finansierats med medel från Vetenskapsrådet, National Natural Science Foundation of China, Demensfonden, Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, Alzheimerfonden, Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet, Gun och Bertil Stohnes stiftelse samt Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor. Studien är gjord inom ramen för EU-programmet CoSTREAM.

Publikation: ”The impact of diabetes on cognitive impairment and its progression to dementia”, Abigail Dove; Ying Shang, Weili Xu, Giulia Grande, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni, Anna Marseglia, Alzheimer’s & Dementia, online 12 oktober 2021, doi: 10.1002/alz.12482.

För mer information, kontakta:
Abigail Dove, doktorand
Aging Research Center (ARC), Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
E-post: abigail.dove@ki.se
Mobil: 070-741 16 17

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: