Koppling mellan PCOS hos mamman och autism hos barnet

Barn till mammor som har polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, löper högre risk att utveckla autismspektrumtillstånd, enligt en ny epidemiologisk studie från Karolinska Institutet. Fynden, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, stödjer idén att exponering för könshormoner tidigt i livet kan spela en viktig roll för utveckling av autism hos både pojkar och flickor.

Den nya studien är den första som visar en koppling mellan polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, hos mammor och autismspektrumtillstånd, AST, hos barn. AST omfattar ett spektrum av utvecklingsneurologiska störningar som kännetecknas av nedsättningar i språklig förmåga och social interaktion, och stereotypa, repetitiva beteenden. De underliggande orsakerna är inte helt klarlagda, men mycket tyder på att exponering för vissa könshormoner tidigt i livet kan spela en roll för utveckling av AST. Dessa könshormoner, så kallade androgener, styr utvecklingen av könstypiska manliga egenskaper.

Androgener påverkar också hjärnans och nervsystemets utveckling. Eftersom kvinnor med PCOS har förhöjda nivåer av androgener även under graviditet, hade forskarna en hypotes om att syndromet skulle kunna påverka risken för AST hos barnen. 5–15 procent av kvinnorna i fertil ålder har PCOS, vilket gör det till ett av de vanligaste endokrina syndromen.

Forskarna använde sig av omfattande svenska vård- och befolkningsregister och studerade alla barn i åldrarna 4–17 som föddes i Sverige mellan 1984 och 2007. Forskarna använde anonymiserade data där alla personuppgifter tagits bort. De hittade runt 24 000 fall av AST och jämförde dem med 200 000 kontroller.

– Vi fann att en PCOS-diagnos hos mamman ökade risken för AST hos barnet med 59 procent. Risken var ännu högre bland kvinnor med både PCOS och fetma, vilket är vanligt vid PCOS och hänger ihop med högre androgennivåer, säger studiens förstaförfattare Kyriaki Kosidou vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

AST är ungefär fyra gånger så vanligt bland pojkar som hos flickor, men i den aktuella studien syntes ingen skillnad i risk mellan könen. I den här epidemiologiska studien undersöktes inte mekanismerna som kan förklara sambandet mellan mammornas PCOS och AST hos barnen. Förutom ökad exponering för androgena hormoner är det möjligt att genetiska faktorer som är gemensamma för de båda syndromen, eller andra ämnesomsättningsrelaterade problem som är vanliga vid PCOS, delvis kan förklara kopplingen. Det behövs ytterligare studier för att undersöka och upprepa fyndet.

– Det är för tidigt att ge specifika rekommendationer till läkare när det gäller vården av kvinnor med PCOS, men en ökad medvetenhet om det här sambandet kanske kan underlätta tidig upptäckt av AST hos barn vars mödrar har diagnosticerats med PCOS, säger Renee Gardner, senior forskare bakom studien, också institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

Flera av forskarna är också knutna till Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Stockholms läns landsting. Forskningen har finansierats med stöd av Autism Speaks, stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond, Vetenskapsrådet och ALF-medel enligt avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.

Publikation: “Maternal polycystic ovary syndrome and the risk of autism spectrum disorders in the offspring: A population-based nationwide study in Sweden”, Kyriaki Kosidou, Christina Dalman, Linnea Widman, Stefan Arver, Brian K. Lee, Cecilia Magnusson, Renee M. Gardner, Molecular Psychiatry, online 8 December 2015, doi: org/10.1038/MP.2015.183.

För frågor, kontakta:

Kyriaki Kosidou, läkare, forskare
Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Telefon: 070-720 5880 
E-post: Kyriaki.Kosidou@sll.se

Renee Gardner, forskare
Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet 
Telefon: 070-355 5756
E-post: renee.gardner@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: