Kranskärlskirurgi effektivt vid typ 1-diabetes
Kranskärlskirurgi är den bästa metoden för att behandla åderförkalkade kranskärl hos diabetespatienter med flerkärlssjukdom, även om patienten har diabetes typ 1. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som rätar ut ett frågetecken i de gällande rekommendationerna. Studien publiceras i Journal of the American College of Cardiology (JACC).
Internationella riktlinjer rekommenderar kranskärlskirurgi snarare än ballongvidgning som behandling av åderförkalkning i hjärtats kranskärl hos diabetespatienter med två eller flera sjuka kranskärl. Men eftersom den underliggande forskningen inte har skiljt mellan patienter med typ 2-diabetes och den ovanligare typ 1-diabetes har det varit oklart om detta gäller båda typerna av diabetes.
– Typ 1-diabetes är en annan sjukdom med andra komplikationer, så det har inte varit självklart att behandlingen bör vara likadan som vid typ 2-diabetes, säger Martin Holzmann, forskare vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.
Martin Holzmann och hans kollegor har nu följt upp alla patienter med typ 1-diabetes som genomgått så kallad revaskularisering mot två eller flera kranskärl, behandling för förbättrad blodcirkulation i hjärtat, i Sverige under åren 1995 till 2013.
Resultaten visar att patienter som genomgått revaskularisering genom ballongvidgning hade 45 procent högre risk för att dö av hjärtsjukdom, och 47 procent högre risk att drabbas av hjärtinfarkt under den genomsnittliga 10-åriga uppföljningsperioden, jämfört med patienter som genomgått kranskärlskirurgi. De hade också en fem gånger högre risk för att behöva genomgå en andra ballongvidgning eller kranskärloperation.
– Resultaten talar för att kranskärlskirurgi bör vara förstahandsval även hos patienter med typ 1-diabetes som har två eller flera sjuka kranskärl, säger Martin Holzmann.
Forskarna kunde dock konstatera att andelen kranskärlsoperationer minskade dramatiskt under studieperioden. Åren 1995-2000 gjordes 58 procent av revaskulariseringarna vid typ 1-diabetes och minst två sjuka kranskärl genom kranskärlskirurgi och åren 2007-2013 var andelen kranskärlsoperationer endast 5 procent.
Martin Holzmann hoppas nu att den nya forskningen får genomslag i hälso- och sjukvården.
– En ballongutvidgning är enklare att genomföra och innebär ett mindre ingrepp på patienten, så det finns argument även för den metoden. Men både randomiserade studier och registerstudier har entydigt visat att kranskärlskirurgi är den bästa metoden för revaskularisering hos diabetespatienter med minst två sjuka kranskärl. Nu har vi fått ytterligare stöd för detta samt bekräftat att det gäller samtliga diabetespatienter, säger Martin Holzmann.
Studien saknar specifik finansiering. Martin Holzmann innehar en forskartjänst finansierad av Hjärt-Lungfonden och har mottagit konsultarvoden från Actelion och Pfizer.
Publikation: “PCI Versus CABG in Patients With Type 1 Diabetes and Multivessel Disease”. Thomas Nyström, Ulrik Sartipy, Stefan Franzén, Björn Eliasson, Soffia Gudbjörnsdottir, Mervete Miftaraj, Bo Lagerqvist, Ann-Marie Svensson och Martin J. Holzmann. Journal of the American College of Cardiology, online 26 augusti 2017.
För mer information, kontakta:
Martin Holzmann, forskare
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel: 070-580 94 68
E-post: martin.holzmann@sll.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
