Kvinnor med autism har ökad risk för psykisk ohälsa

Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.  

Personer med autism har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Nuvarande data pekar på att kvinnor med autism är mer sårbara än vad autistiska män är, men få studier har kunnat slå fast att det finns könsskillnader.  

Forskare från Karolinska Institutet har nu gjort en registerbaserad kohortstudie med drygt 1,3 miljoner personer i Sverige som följdes från att de var 16 till 24 år mellan 2001 och 2013. Drygt 20 000 av dessa var diagnosticerade med autism.  

Forskarna kunde se att vid 25 års ålder hade 77 av 100 kvinnor med autism, jämfört med 62 av 100 män med autism, fått minst en psykiatrisk diagnos. 

– Vi såg en ökad risk för elva olika psykiatriska tillstånd, bland annat depression, ångestsyndrom, självskadebeteende och sömnsvårigheter, säger Miriam Martini, doktorand inom psykiatrisk epidemiologi på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.  

Något som Miriam Martini tycker är särskilt bekymmersamt är att 32 av 100 kvinnor med autism varit inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med 19 av 100 autistiska män. För personer utan autism var motsvarande siffra under fem av 100.   

Studien fokuserar på unga vuxna som är i en avgörande tid i livet då många psykiska problem ökar i omfattning, samtidigt som övergången till vuxenlivet ofta innebär sämre tillgång till vård, menar Miriam Martini.   

– Sjukvården för unga vuxna behöver expanderas, speciellt för kvinnor med autism, så att psykisk ohälsa kan upptäckas i tid för att undvika att symptomen förvärras och resulterar i inläggning på sjukhus, säger Miriam Martini.  

Orsaken till att autistiska kvinnor drabbas hårdare av psykisk ohälsa än män med autism är inte klarlagd, men i studien pekar forskarna på flera möjliga faktorer. Tidigare forskning har visat att kvinnor med autism i högre utsträckning använder kompensatoriska beteenden för att kamouflera sin autism, vilket kan bero på att kvinnor generellt tenderar att anpassa sig till omgivningens förväntningar. Det försenar diagnos och hjälp, vilket kan påverka deras psykiska hälsa negativt.  

En annan möjlig förklaring kan vara att det är svårt att upptäcka autism hos kvinnor med hjälp av diagnoskriterierna.  

– Det kan vara så att autism tar sig andra uttryck hos kvinnor än hos män, vilket gör att kvinnorna inte fångas upp med hjälp av dagens diagnoskriterier. Det är något vi måste forska mer om, säger Miriam Martini.  

Styrkan i studien är det rikstäckande, stora urvalet av deltagare, inklusive ett stort antal kvinnor med autism, som gör det möjligt för forskarna att utförligt undersöka psykiatriska tillstånd. Svagheten i studien är att det inte går att utesluta att personerna i studien som inte har autism, faktiskt har det eller att personerna med autism har feldiagnosticerats.  

Studien har finansierats av MQ Mental Health Research. Några av studieförfattarna har fått ersättning från industriföretag utanför ramen för den aktuella studien. 

Publikation: “Sex differences in mental health problems and psychiatric hospitalization in autistic young adults.” Miriam I. Martini, Ralf Kuja-Halkola, Agnieszka Butwicka, Ebba Du Rietz, Brian M. D’Onofrio, Francesca Happé, Aleksandra Kanina, Henrik Larsson, Sebastian Lundström, Joanna Martin, Mina A. Rosenqvist, Paul Lichtenstein, Mark J. Taylor, JAMA Psychiatry, online 26 oktober 2022,  doi: 10.1001/jamapsychiatry.2022.3475. 

För mer information, kontakta: 
Miriam Martini, doktorand   
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet 
Tel: +46 (0)73 416 29 75 
E-post: miriam.martini@ki.se

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: