Kvinnor minns tidigare händelser bättre
Händelseminnet, det episodiska minnet, är något bättre hos kvinnor jämfört med hos män, visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychological Bulletin. Men resultatet varierar beroende på vad som ska kommas ihåg.
När vi försöker komma ihåg vad vi gjorde igår eller om vi tog medicinen i morse använder vi vårt episodiska minne; händelseminnet.
Förmågan att komma ihåg händelser från förr är en av de mest undersökta kognitiva funktionerna. Man vet därför att det är ett känsligt minnessystem som försämras relativt tidigt i åldrandet och som påverkas negativt av exempelvis för lite sömn, depression och preklinisk demens.
Det har förekommit rapporter om att män inte kommer ihåg människor de har mött, var saker finns, eller vem som sade vad i samma utsträckning som kvinnor gör. För att undersöka hur väl det stämmer har en forskargrupp på Karolinska Institutet gjort en översikt över tidigare studier som har undersökt män och kvinnor i episodiska minnesuppgifter av olika slag.
Denna så kallade metaanalys omfattar 617 studier som genomfördes mellan 1973 och 2013, inkluderar totalt över 1,2 miljoner deltagare och publiceras nu i tidskriften Psychological Bulletin.
– Resultaten visar på en liten övergripande kvinnlig fördel i episodiskt minne, men det varierar beroende på vilket material som ska kommas ihåg, säger Martin Asperholm, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Kvinnor hade fördel när verbala förmågor (som ord, meningar och prosa) kunde användas för att minnas, medan män hade fördel vid uppgifter som bygger mer på rumslig bearbetning, konstaterar Agneta Herlitz, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och forskargruppens ledare.
– Generellt presterar kvinnor bättre när det handlar om att minnas verbal information, konkreta bilder och att komma ihåg på vilken plats något har varit. Män minns abstrakta bilder och hur man hittar från en plats till en annan bättre. Dessutom finns det en kvinnlig fördel vad gäller att komma ihåg ansikten och för sensoriska minnen som dofter, säger Agneta Herlitz.
Enligt forskarna öppnar studiens resultat nya frågor om vilka effekter kognitiva könsskillnader kan ha i livet, även om de noterade skillnaderna är små.
Forskningen har finansierats genom anslag från Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).
Publikation: ”What did you do yesterday? A meta-analysis of sex differences in episodic memory”. Martin Asperholm, Nadja Högman, Jonas Rafi, och Agneta Herlitz. Psychological Bulletin, online 10 juni 2019, doi: 10.1037/bul0000197.
För mer information, kontakta:
Agneta Herlitz, professor
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
E-post: Agneta.Herlitz@ki.se
Telefon: 08-524 824 48
Mobil: 073-941 11 19
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
