Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga
Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.
Eftersom föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars, väckte covid-19-pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt detta närmare, genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt PCR-test för sars-cov-2 hos unga vuxna i Stockholm.
Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för positivt test.
– Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av studiens sisteförfattare.
Studien utgår från det populationsbaserade BAMSE-projektet som har följt drygt 4 000 deltagare i Stockholm med upprepade undersökningar från födseln. Genom att koppla dessa data till smittskyddsregistret SmiNet identifierade forskarna 425 deltagare som hade testat positivt på PCR-test för sars-cov-2 mellan maj 2020 och slutet av mars 2021. Deltagarna var i genomsnitt 26 år och 54 procent var kvinnor.
Dagliga utomhuskoncentrationer av olika luftföroreningar vid deltagarnas hemadresser beräknades med spridningsmodeller. Föroreningarna var partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer (PM10) respektive 2,5 mikrometer (PM2.5), sotpartiklar och kväveoxider.
Forskarna undersökte sambanden mellan infektion och exponering för luftföroreningar dagarna innan positivt PCR-test, på dagen för testet och på senare kontrolldagar. Varje deltagare fungerade som sin egen kontroll vid de olika tidpunkterna.
Resultaten visar kopplingar mellan risk för infektion och exponering för PM10 och PM2.5 två dagar innan positivt test, och exponering för sotpartiklar dagen innan. Forskarna såg ingen koppling mellan risken för infektion och kväveoxider.
Riskökningen var i storleksordningen runt sju procent per partikelhaltökning motsvarande kvartilavståndet, det vill säga skillnaden mellan den första kvartilen (25%) och den tredje kvartilen (75%) av de beräknade partikelkoncentrationerna.
– Sju procent låter kanske inte så mycket, men eftersom alla mer eller mindre exponeras för luftföroreningar kan sambanden ha stor betydelse för folkhälsan, säger Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, projektledare för BAMSE och delad sisteförfattare till studien.
Effekten påverkades inte av kön, rökning, övervikt eller astma.
Forskarna noterar att resultatet påverkas av testbenägenhet, det vill säga att lämna PCR-prov, och att många unga vuxna var asymtomatiska eller hade milda symtom efter infektion. Studien kan heller inte utesluta att det finns tidsberoende faktorer som kan påverka resultatet.
Forskarna undersöker nu kopplingen mellan luftföroreningar och långvariga effekter av covid-19 hos unga vuxna.
Studiens försteförfattare är Zhebin Yu, postdoktor i Olena Gruzievas forskargrupp. Studien har finansierats av Forte, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm. Artikelförfattarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation: ”Short-term air pollution exposure and SARS-CoV-2 infection among young adults in Sweden”, Zhebin Yu, Tom Bellander, Anna Bergström, Joakim Dillner, Kristina Eneroth, Magnuz Engardt, Antonios Georgelis, Inger Kull, Petter Ljungman, Göran Pershagen, Massimo Stafoggia, Erik Melén, Olena Gruzieva och BAMSE covid-19-studien, JAMA Network Open, online 20 april 2022, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2022.8109.
För mer information, kontakta:
Olena Gruzieva, docent
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Telefon: 0762 09 55 89
E-post: olena.gruzieva@ki.se
Erik Melén, professor
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet
Telefon: 0706 68 91 94
E-post: erik.melen@ki.se
Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
