Medicinering vid adhd kopplat till minskad risk att dö

Forskare från Karolinska Institutet har visat att det finns ett samband mellan medicinering mot adhd och minskad risk för att dö i förtid. Risken för dödsfall av onaturliga orsaker, som olyckor och överdoseringar, kan minska med en fjärdedel, enligt den nya studien publicerad i JAMA.

Tidigare forskning har visat att personer med diagnosen adhd löper en ökad risk att dö i förtid. Däremot är det inte klarlagt om medicinering mot ADHD påverkar den risken.

I en registerstudie, publicerad i JAMA, följdes närmare 150 000 svenskar i åldern 6-64 år som fått diagnosen adhd mellan åren 2007 och 2018. Forskarna kartlade risken att dö upp till två år efter personen fått sin diagnos och jämförde dem som påbörjat en medicinering inom tre månader efter diagnos (56.7 procent) med dem som inte gjort det.

– Studien visade att det finns ett samband mellan medicinering efter diagnos och lägre risk att dö. Det gällde oavsett dödsorsak, men mest minskade risken att dö av onaturliga orsaker, till exempel överdosering av alkohol och droger. Sambandet var inte lika starkt för risken att dö av naturliga orsaker, som fysiska hälsotillstånd, säger Lin Li, postdoktor på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Risken för att dö av onaturliga orsaker minskade med en fjärdedel hos gruppen som medicinerade. Eftersom det är en observationsstudie kan den inte fastställa några orsakssamband, men resultaten pekar på att det kan ha stor betydelse för personer med adhd att snabbt sätta in läkemedel. Samtidigt finns andra hälsoaspekter att ta hänsyn till när dessa mediciner skrivs ut. Samma forskargrupphar i en tidigare studie, publicerad i JAMA Psychiatry 2023, visat att det också finns ett samband mellan adhd-medicinering och hjärt-kärlsjukdom  

I nästa steg ska de gå vidare med att utforska de långsiktiga effekterna av adhd-medicinering.  

– Det blir avgörande att fastställa om fördelarna vi har sett i den här studien kommer att bestå över tid och att identifiera om det finns några ytterligare negativa effekter kopplade till långvarig medicinering, säger Zheng Chang, senior forskare på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och sisteförfattare till studien. 

Forskargruppen kommer också att studera effekter och mekanismer för olika typer av adhd-mediciner och hur doser, behandlingslängd och könsskillnader kan påverka.

– Med hjälp av sådan kunskap kan läkare skräddarsy behandlingsplaner för personer med adhd för att maximera fördelarna med behandlingen och minimera riskerna, säger Zheng Chang.

Studien har genomförts i samarbete med Örebro universitet, Indiana University, Bloomington (USA), och University of Southampton (Storbritannien).

Studien finansierades av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.

Medförfattare Henrik Larsson har mottagit anslag från Shire Pharmaceuticals och arvoden från Medice, Shire/Takeda Pharmaceuticals och Evolan Pharma AB samt sponsring för en konferens om adhd från Shire/Takeda Pharmaceuticals och Evolan Pharma AB, allt utanför den aktuella studien. Andra potentiella intressekonflikter som listas i artikeln är ersättningar för rese- och logikostnader för föreläsningar från ett flertal ideella föreningar.

Publikation: ”ADHD Pharmacotherapy and Mortality in Individuals With ADHD”, Lin Li, Nanbo Zhu, Le Zhang, Ralf Kuja-Halkola, Brian M. D’Onofrio, Isabell Brikell, Paul Lichtenstein, Samuele Cortese, Henrik Larsson, Zheng Chang. JAMA (Journal of the American Medical Association), online 12 mars 2024, doi: 10.1001/jama.2024.0851

För mer information, kontakta:
Zheng Chang, senior forskare
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 824 12
E-post: zheng.chang@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: