Mekanism som omvandlar vitt fett till brunt fett kartlagd
Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har kartlagt en mekanism för omvandling av energilagrande vitt fett till energiförbrännande brunt fett. Förhoppningen är att hitta nya behandlingar mot fetma och diabetes. Studien är publicerad i the Journal of Experimental Medicine.
Övervikt är ett globalt hälsoproblem som påverkar alla åldersgrupper. Fetma ökar risken för allvarliga sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. Trots denna kunskap saknas idag effektiva läkemedel för behandling av fetma.
Fetmaforskare skiljer mellan vitt fett, som utgör majoriteten av fettet hos människor och som deponerar överbliven energi, och brunt fett, som alstrar värme genom att förbränna energi. Ett möjligt sätt att bekämpa riskabel fetma, som föreslagits av forskare, är att stimulera omvandling av delar av det vita fettet till brunt fett.
I en ny studie gjord på feta möss har professor Yihai Caos forskargrupp vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare vid University of Connecticut och Qingdao University, stimulerat blodkärlsbildning i vit fettväv genom att hämma mottagarmolekylen för en tillväxtfaktor, VEGFR1. Hämningen gjordes dels med läkemedel på en grupp möss och dels genom genetisk modifiering i andra möss. Detta resulterade i en ökad omvandling från vit fettväv till brun. Det innebar även minskad fetma och förbättrad insulinkänslighet hos mössen.
– Vi tror att våra upptäckter kan användas för att utveckla nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes, säger Yihai Cao, professor i kärlbiologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, som ledde studien.
Forskningen finansierades av Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, Torsten Söderbergs stiftelse, Maud and Birger Gustavssons stiftelse, NOVO Nordiskfonden samt Knut and Alice Wallenbergs stiftelse.
Publikation: “Ablation of endothelial VEGFR1 improves metabolic dysfunction by inducing adipose tissue browning”. Seki T, Hosaka K, Fischer C, Lim S, Andersson P, Abe M, Iwamoto H, Gao Y, Wang X, Fong GH, Cao Y. Journal of Experimental Medicine, online 5 januari 2018, doi: 10.1084/jem.20171012.
För mer information, kontakta:
Yihai Cao, professor
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi
yihai.cao@ki.se
070-559 75 96
Presstjänsten vid Karolinska Institutet
08-524 860 77
pressinfo@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
