Mer spenat och ruccola på tallriken kan motverka fettlever
En högre andel grönbladiga grönsaker i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. I en studie publicerad i PNAS visar forskare från Karolinska Institutet hur ett ökat intag av nitrat, som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker, minskar fettinlagringen i levern. I dag finns inget godkänt läkemedel för behandling av sjukdomen, som kan utvecklas till livshotande tillstånd som skrumplever och levercancer.
Fettlever, leversteatos, är en vanlig leversjukdom som drabbar cirka 25 procent av befolkningen. De vanligaste orsakerna är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. Än så länge saknas ett läkemedel för att behandla sjukdomen. Nu har forskare från Karolinska Institutet visat hur ett ökat intag av oorganiskt nitrat kan förebygga fettinlagringen i levern.
– När vi gav nitrat till möss som gått på en västerländsk diet med mycket fett och socker så såg vi en signifikant lägre andel fettinlagring i levern, säger Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.
Resultaten i möss bekräftades av två olika former av cellstudier på mänskliga leverceller. Förutom en minskad risk för fettlever observerade forskarna även sänkt blodtryck, och en förbättrad insulinkänslighet hos möss med typ 2-diabetes.
Forskargruppens fokus är att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, bland annat genom att påverka kosten. Tidigare studier har visat att dietärt nitrat i form av grönsaker ökar effektiviteten hos mitokondrierna, cellernas kraftverk, vilket kan förbättra prestationsförmågan vid arbete. Det har även visats att ett ökat intag av frukt och grönt har en förbättrande effekt på hjärt-kärlfunktionen och vid diabetes.
– Vi tror att dessa sjukdomar hänger samman, och att det är en ökad oxidativ stress som leder till en minskad kväveoxidproduktion vilket påverkar organens funktion negativt. Nu visar vi en alternativ väg för kroppen att producera kväveoxid genom att förändra dieten till att innehålla mer nitrat vilket kan ombildas till kväveoxid, säger Mattias Carlström.
Även om flera kliniska studier har genomförts tvistas det fortfarande om vad det är i grönsakerna som gör nytta.
– Ingen har ännu fokuserat på nitrat vilket vi tror är nyckeln. Nu vill vi genomföra en klinisk studie för att se om nitrat minskar risken att utveckla allvarlig leversteatos. Resultaten kan leda till utveckling av nya läkemedel eller kompletterande rön kring kosttillskott, säger Mattias Carlström.
Även om större studier behövs för att bekräfta nitratets roll, så kan forskarna ändå ge kostrådet att äta mer grönbladiga grönsaker, såväl vanlig sallad som de mer nitratrika sorterna spenat och ruccola.
– Det krävs inte heller några stora mängder för att få en skyddande effekt, endast cirka 200 gram per dag. Men tyvärr är det många som helt väljer bort grönsaker i dag, säger Mattias Carlström.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Novo Nordisk, Europeiska forskningsrådet (ERC) och Karolinska Institutet. Två av studieförfattarna, Jon O Lundberg och Eddie Weitzberg, är meduppfinnare på patentansökningar som avser terapeutisk användning av oorganiskt nitrat. Magnus Ingelman-Sundberg är medgrundare av kontraktsforskningsbolaget HepaPredict AB.
Publikation: ”AMP-activated protein kinase activation and NADPH oxidase inhibition by inorganic nitrate and nitrite prevents liver steatosis”. Isabel Cordero-Herrera, Mikael Kozyra, Zhengbing Zhuge, Sarah McCann Haworth, Chiara Moretti, Maria Peleli, Mayara Caldeira-Diaz, Arghavan Jahandideh, Han Huirong, Josiane Cruz, Andrei Kleschyov, Marcelo Montenegro, Magnus Ingelman-Sundberg, Eddie Weitzberg, Jon O Lundberg och Mattias Carlström. PNAS, online 17 december 2018, doi: 10.1073/pnas.1809406115.
För mer information, kontakta:
Mattias Carlström, docent
Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 86850
Mobil: 0790-680782
E-post: mattias.carlstrom@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
