Minnen lagras bättre när vi andas genom näsan
Sättet vi andas på kan påverka hur väl våra minnen konsolideras, det vill säga förstärks och stabiliseras. Andas vi med näsan i stället för med munnen efter inlärningen så minns vi lukter bättre, visar forskare vid Karolinska Institutet i en artikel publicerad i The Journal of Neuroscience.
De senaste åren har forskningen kring hur andningen påverkar hjärnan blivit ett allt hetare område. Nya forskningsmetoder har gjort fler studier möjliga där flera har haft sitt fokus på minnet. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att försökspersoner som andas genom näsan konsoliderar sina minnen bättre.
– Vår studie visar att vi minns lukter bättre om vi andas genom näsan när minnet konsolideras. Det är den process som sker mellan inlärningen och det tillfälle då du plockar fram minnet igen. Det är första gången någon har visat detta, säger Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
En anledning till att detta fenomen inte har kunnat studeras genom djurstudier är att de vanligaste försöksdjuren, råttor och möss, inte kan andas naturligt genom munnen.
Under studien lät forskarna försökspersoner vid två olika tillfällen lära sig tolv olika lukter. Därefter fick de under en timmes tid antingen andas genom näsan eller genom munnen. När timmen var över introducerades de gamla lukterna igen, men också tolv nya lukter, och uppgiften var att avgöra om lukten de kände kom från inlärningstillfället eller om det var en ny lukt.
Resultatet visade att när personerna andades genom näsan, under perioden mellan inlärning och igenkänning, så mindes de lukterna bättre.
– Nästa steg är att även mäta vad som verkligen sker i hjärnan under andningen och hur det i sin tur är kopplat till minne. Detta har tidigare varit praktiskt omöjligt då det krävts att elektroder placeras direkt i hjärnan. Vi har lyckats lösa detta problem och tillsammans med min kollega Johan Lundström så utvecklar vi nu en ny metod för att mäta aktiviteten både i luktbulben och hjärnan, utan att stoppa in elektroder, säger Artin Arshamian.
Tidigare forskning har visat att luktreceptorerna i luktbulben inte bara känner av lukt men även variationer i själva luftströmmen. I de olika faserna av in- och utandning aktiveras olika delar av hjärnan. Men hur synkronisering mellan andning och hjärnaktivering sker och hur det påverkar hjärnan och därmed vårt beteende är okänt. Inom traditionell medicin har dock andningens betydelse ofta betonats.
– Att andningen påverkar vårt beteende är egentligen inget nytt, tvärtom så har kunskapen funnits i tusentals år inom bland annat meditationen. Däremot har ingen lyckats visa vetenskapligt vad som verkligen händer i hjärnan. Nu har vi de verktygen vilket kan leda till ny klinisk kunskap, säger Artin Arshamian.
Forskningen finansierades av bland andra Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet och The Netherlands Organization for Scientific Research, Ammodo Science Award.
Publikation: ”Respiration modulates olfactory memory consolidation in humans”. Artin Arshamian, Behzad Iravani, Asifa Majid, och Johan N. Lundström. The Journal of Neuroscience, online 22 oktober 2018, doi: 10.1523/JNEUROSCI.3360-17.2018.
För mer information, kontakta:
Artin Arshamian, forskarassistent
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 070-498 65 57
E-post: artin.arshamian@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
