Minskad risk att insjukna i demens visar Stockholmsstudie
En ny svensk studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, visar att risken att insjukna i demens kan ha minskat de senaste 20 åren, tvärt emot vad många tidigare antagit. Resultaten bygger på data från en befolkningsstudie om åldrande och hälsa, kallad SNAC-K, som pågått i centrala Stockholm sedan 1987.
– Vi vet att hjärtkärlsjukdom är en viktig riskfaktor för demens. Den här minskade demensrisken som vi tycker oss kunna se sammanfaller med en generell nedgång när det gäller hjärtkärlsjukdom de senaste decennierna. Hälsokontroller och prevention har förbättrats avsevärt inom sjukvården, något som vi alltså även ser resultat av när det gäller risken att drabbas av demens, säger docent Chengxuan Qiu vid Aging Research Center, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Demens är ett samlingsnamn på flera olika sjukdomssymtom som karaktäriseras av försämrad kognitions- och minnesförmåga. Efter 75 års ålder är det oftast flera samverkande faktorer som orsakar demensen, vanligen Alzheimers sjukdom och så kallad vaskulär demens.
I den nu aktuella studien ingick drygt 3000 personer i åldrarna 75 år och äldre, bosatta på Kungsholmen i centrala Stockholm. Av dessa diagnostiserades 523 med någon form av demens. Nyckelpersonerna i forskargruppen har i huvudsak varit desamma sedan 1987, inbegripet den neurolog som ansvarat för den kliniska diagnosen av demens. Samtliga deltagare i studien har träffat en sjuksköterska, en läkare och en psykolog.
Resultatet visar att förekomsten av demens höll sig på samma nivå hos både män och kvinnor efter 75 års ålder under hela studieperioden (1987-1989 och 2001-2004), trots det faktum att livslängden hos personer med demens ökat sedan slutet av 1980-talet. Det här innebär att risken att insjukna i en demenssjukdom totalt sett minskat under perioden, sannolikt beroende på bättre behandling och preventiva insatser när det gäller hjärtkärlsjukdom.
– Minskningen av demensrisk är något positivt. Men det är viktigt att komma ihåg att antalet personer med demenssjukdom kommer att fortsätta öka i världen, i takt med att vi lever allt längre och en ökning i absoluta tal av antalet människor över 75 år. Det betyder att den samhälleliga bördan av demens och behovet av vård och omsorg kommer fortsatt att öka. Det finns idag inget sätt att bota patienter med demens, utan vi måste fortsätt satsa på vård och prevention inom detta område, säger Laura Fratiglioni, professor och verksamhetschef vid Aging Research Center.
Forskningen har finansierats med bidrag från FAS, Socialdepartementet, Vetenskapsrådet och Swedish Brain Power.
Publikation: “Twenty year changes in dementia occurrence suggest decreasing incidence in central Stockholm, Sweden", Chengxuan Qiu, Eva von Strauss, Lars Bäckman, Bengt Winblad, Laura Fratiglioni, published in the April 17, 2013, online issue of Neurology®, the medical journal of the American Academy of Neurology, doi: 10.1212/WNL.0b013e318292a2f9.
För frågor, kontakta:
Laura Fratiglioni, professor i epidemiologi
Tel: 070 773 58 18
E-post: laura.fratiglioni@ki.se
Chengxuan Qiu, docent i epidemiologi
Tel: 08-690 58 16
E-post: chengxuan.qiu@ki.se
Kontakta presstjänsten på Karolinska Institutet
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: