Möss med tillgång till jord har högre motståndskraft mot allergier
[PRESSMEDDELANDE 2018-08-07] När möss lever i burar med en tillsats av jordgolv ökar deras motståndskraft mot allergiska inflammationer. Närkontakten med mikroorganismer i jorden triggar antiinflammatoriska gener hos mössen, och främjar deras mikrobiella tarmflora. Forskare från Karolinska Institutet har gjort studien som publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Tidigare forskning har visat att de senaste årtiondenas dramatiska ökning av kroniska, inflammatoriska sjukdomar delvis kan bero på minskad kontakt med naturliga mikroorganismer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt sambandet närmare genom att jämföra möss som lever i burar med tillsatt jordgolv, med de som lever i rena burar med spån.
- Vår hypotes var att mikroberna i jorden hjälper till att utbilda vårt immunsystem, och att det är när vi tappar kontakten med dessa som inflammatoriska sjukdomar och allergier ökar. Vi såg att mössen med jord i sina burar hade ett ökat uttryck av antiinflammatoriska gener och aktivare T-regulatoriska celler i tunntarmen, säger Noora Ottman, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Lindrigare inflammation med jordgolv
När mössen utsattes för allergisk lunginflammation, märkte forskarna att de som levt med jordgolv utvecklade en betydligt lindrigare inflammation jämfört med mössen i de rena burarna. Något som förklaras med att den högre graden av aktiva T-regulatoriska celler hos mössen dämpar immunsystemets allergiska reaktion.
– Även om båda grupperna av möss utvecklade allergiska inflammationer så kunde mössen som levde med jord i sina burar hantera sin respons bättre, säger Noora Ottman.
Tarmflora påverkas av förändrat immunförsvar
Den allergiska inflammationen påverkade i sin tur sammansättningen av mikroberna i tarmkanalen hos mössen, vilket tyder på en direkt kommunikation i båda riktningarna mellan de anatomiskt skilda avdelningarna. Sker en förändring av immunförsvaret och mikrobsammansättningen på det ena stället så påverkas även det andra.
Resultaten bygger vidare på insikten om att en nära kontakt med naturen ökar vårt fysiska och psykiska välbefinnande.
– Släpper vi in mer grönt i våra dagliga miljöer, som kontor, skolor och hem, så kan detta påverka vår hälsa positivt. Nu behöver vi titta närmare på de mikrober vi hittade, flera av dem är inte så väl karakteriserade ännu, och även själva jorden som de lever i. En annan viktig aspekt är att mer i detalj undersöka vilka mekanismer som mikroberna använder för att kalibrera immunförsvaret och öka immuntoleransen både lokalt och systemiskt, säger Noora Ottman.
Studien har genomförts på Karolinska Institutet och Helsingfors universitet. Forskningen finansierades av Jane & Aatos Erkko Foundation, Svenska Kulturfonden och Finlands Akademi.
Publikation
”Soil exposure modifies the gut microbiota and supports immune tolerance in a mouse model”. Noora Ottman, Lasse Ruokolainen, Alina Suomalainen, Hanna Sinkko, Piia Karisola, Jenni Lehtimäki, Maili Lehto, Ilkka Hanski, Harri Alenius, och Nanna Fyhrquist. Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 7 augusti 2018, doi:10.1016/j.jaci.2018.06.024
För mer information, kontakta:
Nanna Fyhrquist, forskare
Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Mobil: 0736-54 17 46
E-post: nanna.fyhrquist@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
