Ny genvariant kan förklara psykos vid bipolär sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har lyckats ge en förklaring till att halten av så kallad kynuren-syra (KYNA) är förhöjd i hjärnan hos patienter med psykotiska inslag vid bipolär sjukdom. I en studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Molecular Psychiatry, har de identifierat en genvariant som är kopplad till ökad produktion av KYNA. Upptäckten ger större förståelse för sambandet mellan inflammation och psykisk sjukdom – och kan bana väg för nya och bättre behandlingar.

Kynuren-syra eller KYNA är ett ämne som påverkar flera system av signalvägar i hjärnan. Ämnet har bland annat stor betydelse för vår kognition. Tidigare studier av spinal- och cerebralvätska har visat att halterna av KYNA är förhöjd i hjärnan hos patienter med schizofreni eller bipolär sjukdom med psykotiska inslag. Det har dock inte varit helt klarlagt vad detta beror på.

KMO är ett särskilt enzym som är av stor betydelse för produktionen av KYNA. Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att en del individer har en särskild genetisk variant av KMO, vilket påverkar dess mängd – något som i nästa led innebär att dessa individer har en högre produktion av KYNA. Studien visar också att patienter med bipolär sjukdom som bar på denna genvariant hade en nästan fördubblad risk att få psykotiska skov i sin sjukdom.

KYNA produceras vid inflammation, som uppstår i kroppen vid exempelvis stress och infektioner. Det är också känt att stress och infektioner kan kopplas till psykotiska skov. Den aktuella studien ger en trolig förklaring till hur sambanden ser ut. Personer med den genvariant som innebär en större produktion av KYNA löper en större risk att en psykos uppstår. Forskarna tror att upptäckten kan bidra till att förklara insjuknande även i schizofreni eller andra psykotiska tillstånd.

– Psykos vid bipolär sjukdom har mycket hög ärftlighet, upp mot 80 procent av förklaringen finns i vårt arv, men vi vet inte vilka gener och vilka mekanismer som är viktiga. Här kommer vår studie in med en ny förklaring som kan kopplas till signalsystem som aktiveras av inflammation. Detta får konsekvenser för diagnostik, koppling till stress och infektioner och öppnar för ny behandling, eftersom det finns en stor arsenal av redan godkända läkemedel inom det inflammatoriska området, säger Martin Schalling, professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och även verksam vid Centrum för molekylär medicin (CMM).

Studien är finansierad med pengar från Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Stiftelsen Söderström-Königska sjukhemmet, Kungliga Fysiografiska sällskapet i Lund, Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, Åhlén-stiftelsen, Psykiatri Sydväst i Stockholm, The William Lion Penzner Foundation samt med amerikanska statlliga forskningsanslag.

Publikation: ”The KMO allele encoding Arg452 is associated with psychotic features in bipolar disorder type 1, and with increased CSF KYNA level and KMO expression”, Catharina Lavebratt, Sara Olsson, Lena Backlund, Louise Frisén, Carl Sellgren, Lutz Priebe, Pernilla Nikamo, Lil Träskman-Bendz, Sven Cichon, Marquis P. Vawter, Urban Ösby, Göran Engberg, Mikael Landén, Sophie Erhardt, Martin Schalling, Molecular Psychiatry, online first 5 March 2013.

För mer information om studien, kontakta:

Catharina Lavebratt, docent
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi , Karolinska Institutet
Tel: 08-5177 6524
E-post: catharina.lavebratt@ki.se

Martin Schalling, professor i medicinsk genetik
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel: 070-4841230
E-post: martin.schalling@ki.se

Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: