Ny mekanism bakom insulinresistens i typ 2-diabetes
Okänslighet för insulin leder till typ 2-diabetes genom påverkan på många celler och organ i vår kropp. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en mekanism som förklarar hur insulinproducerande celler samtidigt kan vara både känsliga och okänsliga för insulin. Förhoppningen är att resultaten, som publiceras i vetenskapstidskriften Cell Reports, på sikt kan leda till nya behandlingsmetoder för typ 2-diabetes.
Insulin är livsviktigt då det reglerar vår blodsockerkoncentration genom att till exempel stimulera upptaget av socker till specifika organ som muskler och fett samt bromsa frisättningen av socker från levern. Individer med typ 2-diabetes är okänsliga för insulin. Detta leder till att kroppen försöker kompensera genom att producera mer insulin och även genom att öka antalet insulinproducerande celler.
För att kunna hitta nya behandlingsmetoder för diabetes är det viktigt att förstå exakt vad som sker i kroppen. Något som länge förbryllat forskare runtom i världen är att det kan förekomma såväl insulinokänslighet som insulinkänslighet i samma cell eller kroppsorgan. Några som särskilt intresserat sig för de insulinproducerande betacellerna är professor Per-Olof Berggrens forskargrupp vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
– Betacellen är beroende av insulin för sin normala funktion. Vid diabetes blir betacellerna okänsliga för insulin, säger docent Barbara Leibiger, knuten till gruppen och en av forskarna bakom den nu publicerade studien.
Forskarna har tidigare visat at betacellen har två receptorer med olika funktioner, insulinreceptor A och insulinreceptor B. I den aktuella studien visar de tillsammans med kollegor från Sydkorea att trots att insulinreceptor B vid diabetes är insulinokänslig när det gäller en specifik signalväg, så kan den under dessa betingelser istället aktivera en annan signalväg som leder till att betacellerna ökar i antal. Forskarna identifierade även reglersteget som är ansvarigt för förändringen, nämligen PI3K-C2α.
– Resultaten är viktiga eftersom de förklarar hur betacellen kan förändras från ett differentierat till ett proliferativt tillstånd, alltså att de insulinproducerande cellerna börjar dela sig och blir fler, säger docent Ingo Leibiger, som lett den aktuella studien tillsammans med Per-Olof Berggren.
Särskilt intressant menar forskarna att det är att betacellen uppvisar en selektiv insulinokänslighet och på så sätt kan aktivera andra insulinberoende signalvägar. Detta skulle något på sikt kan leda till nya behandlingsprinciper vid diabetessjukdom.
Studien har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Familjen Erling-Perssons stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Stichting af Jochnicks stiftelse, Diabetesfonden, försäkringsbolaget Skandia, Diabetes Research and Wellness Foundation, Berth von Kantzows stiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i diabetes, Europeiska forskningsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Publikation: “PI3K-C2α Knockdown Results in Rerouting of Insulin Signaling and Pancreatic Beta Cell Proliferation”, Barbara Leibiger, Tilo Moede, Meike Paschen, Na-Oh Yunn, Jong Hoon Lim, Sung Ho Ryu, Teresa Pereira, Per-Olof Berggren, and Ingo B. Leibiger, Cell Reports, 6 October 2015 paper issue, online first 17 September 2015.
För mer information om forskningen, kontakta:
Per-Olof Berggren, professor
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel: 08-517 757 31 eller 070-729 57 31
E-post: Per-Olof.Berggren@ki.s
Ingo B. Leibiger, docent
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel: 08-517 757 25
E-post: ingo.leibiger@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bilder
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: