Ny upptäckt öppnar för läkemedel mot hörselskador
Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en biologisk dygnsklocka i örats hörselsnäcka. Denna dygnsklocka styr hur hörselskador kan läka ut och öppnar för ett nytt sätt att behandla hörselskador.
Viktiga kroppsfunktioner, som sömn, immunförsvar och hormonnivåer, styrs av en biologisk dygnsklocka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att det finns en sådan biologisk klocka även i örat, styrd av en gen som är känd för att reglera dygnsrytm. Det upptäcktes då forskarna studerade hörselsnäckor från möss – under flera dagar uttrycktes den kända dygnsrytmgenen enligt ett mönster som följde dygnets timmar.
Det visade sig också att möss som exponerades för buller under natten fick mer bestående hörselskador än möss som bullerexponerades under dagen, mätt genom att kontrollera aktiviteten i hörselnerven. Läkning av hörselskador är alltså kopplat till när på dygnet bullerskadan sker, och här spelar örats dygnsklocka en viktig roll.
Det är känt att produktionen av tillväxthormonet BDNF (eng: brain-derived neurotrophic facto) som kan läka skadade hörselnervceller, fluktuerar i takt med dygnet. När mössen exponerades för buller under dagtid ökade deras koncentration av BDNF, vilket skyddade dem från bestående hörselskador. Nattetid gavs ett lägre sådant skydd.
Forskarna lyckade dock lura mössens öronklockor i ett försök, då de bullerexponerade mössen på natten samtidigt som de stimulerade BDNF. Då skyddades mössen från bestående hörselskador – deras hörselnervceller lyckades alltså återhämta sig.
Dessa fynd om öronklockan kan förklara varför vi är olika bullerkänsliga under olika tider på dygnet. Rönen banar väg för nya behandlingsvägar av hörselskador, något som drabbar mellan 10 och 15 procent av befolkningen. Resultaten kan till exempel vara viktiga för skiftarbetare i bullriga miljöer, flygpersonal som färdas snabbt över olika tidszoner och personer som besöker konserter och diskotek med hög ljudnivå.
– Den här grundläggande upptäckten öppnar upp för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Studien finansierades med pengar från AFA Försäkring, Vetenskapsrådet, amerikanska staten genom National Institute on Deafness and other Communication Disorders, Svenska Läkaresällskapet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet, Stiftelsen Tysta Skolan, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Magnus Bergvalls Stiftelse samt Wenner-Gren Stiftelserna.
Publikation: ”TrkB mediated protection against circadian sensitivity to noise trauma in the murine cochlea”, Inna Meltser, Christopher R. Cederroth, Vasiliki Basinou, Sergey Savelyev, Gabriella Schmitz Lundkvist och Barbara Canlon, Current Biology, 17 March 2014 issue, online 27 February 2014.
För mer information om studien, kontakta:
Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: 08 52487248 eller 070-689 72 48 (på resa i USA 20-28 februari)
E-post: barbara.canlon@ki.se
Christoper Cederroth, forskare
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: 076 650 51 60
E-post: Christopher.Cederroth@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bild
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: