Nya rön om hur fettväv bildas i människa
I benmärgen finns stamceller som vanligtvis ger upphov till nya röda och vita blodkroppar. Nu visar ett forskarlag från Sverige och Frankrike att benmärgsceller även kan bilda fettväv. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Cell Metabolism.
Alla röda och vita blodkroppar utvecklas från stamceller i benmärgen. Forskningsvärlden har dock länge varit oense om benmärgsceller även kan utvecklas till andra celltyper. I den aktuella studien ville forskarna veta om celler från benmärgen skulle kunna bli fettceller. Problemet är att det inte finns någon experimentell metod med vilken man kan bestämma ursprunget till en människas fettceller.
Forskarna drog då nytta av att det på Karolinska Universitetssjukhuset finns patienter som genomgått benmärgstransplantation. Det är nämligen möjligt att se skillnad på de celler som transplanterats och patientens egna celler. Studien gjordes på 65 vuxna som transplanterades för upp till 31 år sedan.
– Det är en unikt lång uppföljningsperiod och kan därför ge oss mycket mer information än de relativt korta studier som tidigare gjorts på möss, säger Mikael Rydén, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.
Resultaten av studien som just publicerats i tidskriften Cell Metabolism visar att under en livstid består cirka tio procent av transplantationsmottagarnas underhudsfett av donerade benmärgsceller. Detta är oberoende av patientens kön och ålder. Däremot spelade patientens BMI en stor roll. De överviktiga personerna i studien hade upp till 2,5 gånger fler fettceller av benmärgsursprung jämfört med de som var smala. Enligt forskarna talar resultaten för att det är möjligt för benmärgsceller att utvecklas till olika celltyper och att egenskaper hos mottagaren, så som fetma, kan påverka denna process.
– I nästa steg vill vi ta reda på vilka specifika benmärgsstamceller som kan bli fettceller. De här studierna gjordes på människor som fått benmärgstransplantat på grund av att de haft leukemi och det återstår att se om resultaten även gäller för människor som inte genomgått transplantation. I så fall skulle det kunna leda till nya behandlingsmetoder för patienter med metabola sjukdomar, där just fettceller spelar en stor roll, säger Mikael Rydén.
Forskningen finansierades av Svenska Diabetesförbundet, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, EFSD Lilly European Diabetes Research Programme, CIMED, Europeiska Forskningsrådet och Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i diabetes.
Publikation: “Transplanted Bone Marrow-Derived Cells Contribute to Human Adipogenesis”, Mikael Rydén, Mehmet Uzunel, Joanna L. Hård, Erik Borgström, Jeff E. Mold, Erik Arner, Niklas Mejhert, Daniel P. Andersson, Yvonne Widlund, Moustapha Hassan, Christina V. Jones, Kirsty L. Spalding, Britt-Marie Svahn, Afshin Ahmadian, Jonas Frisén, Samuel Bernard, Jonas Mattsson, Peter Arner, Cell Metabolism, online 16 July 2015.
För frågor, kontakta:
Mikael Rydén, överläkare, professor
Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet
Telefon: 08-585 827 75 eller 073-699 52 15
E-post: mikael.ryden@ki.se
Kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
