Nytt dopningstest kan avslöja fler fuskande kvinnliga idrottare

Ungefär tre gånger så många manliga som kvinnliga idrottare stängs av på grund av dopning. En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att en av förklaringarna kan vara att dopningstesterna som används inte tar hänsyn till kvinnornas varierande hormonprofil. Istället föreslås ett alternativ som inkluderar blodprov och ett gränsvärde som möjliggör dopningstester av både elitidrottare och motionärer. 

Trots de senaste årens debatt kring testosteronnivåer hos kvinnliga elitidrottare finns endast ett fåtal vetenskapliga studier i ämnet. Men Jona Elings Knutssons doktorsavhandling visar tydligt att testosteron ger kvinnor en ökad fysisk prestationsförmåga. En delstudie publicerad 2019 visade att ett tillskott av testosteron ökade kvinnornas uthållighet vid löpning med i genomsnitt 8,5 procent.

– Men det som överraskade oss mest var hur få av våra testosterondopade försökspersoner som upptäcktes när vi lät dem genomgå en dopningskontroll, säger Jona Elings Knutsson, specialist i obstetrik och gynekologi och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. 

I den dubbelblindade testosteronstudien ingick 48 vältränade kvinnor mellan 18 och 35 år där hälften fick en hudkräm med ett tillskott av testosteron och hälften fick placebo. Studien pågick under tio veckor och kvinnornas uthållighet jämfördes före och efter studien. Efter studien fick kvinnorna genomgå ett rutintest vid Karolinska Universitetssjukhusets dopningslaboratorium som är ackrediterat av den internationella organisationen WADA (World Anti-Doping Agency). Endast två av 24 kvinnor som ökat sin förmåga med testosteron fick ett positivt dopningsresultat.

– Förklaringen är att dagens dopningstester är utvecklade för män och inte tar hänsyn till kvinnornas föränderliga hormonprofil, säger Jona Elings Knutsson.

Kvinnor förändrar sin hormonprofil under menscykeln men även genom att börja eller sluta med p-piller. För att hitta ett alternativ till dagens urintester lottades 340 kvinnor till att använda p-piller eller placebo under tre månader. När proverna analyserades hittade man ett förhållande mellan steroidhormonerna testosteron och androstendion i blod som förblev oförändrat oavsett p-piller eller fas i menscykeln. Efter att fyndet publicerades har det bekräftats av flera forskargrupper och år 2023 införde WADA blodprovet i de dopningstester som används för elitidrottare. Då jämförs varje nytt prov med atletens egna normalvärden.

– Det är en fantastisk upplevelse att se hur ens forskning kan ge en sådan effekt. Men hittills har det saknats ett gränsvärde som gjort det möjligt att använda testet även för icke elitidrottare och motionärer som inte har lämnat några tidigare prover att jämföra de nya med. Med hjälp av vår första testosteronstudie har vi nu tagit fram ett värde som kan användas även vid rutinmässiga dopningstester, säger Jona Elings Knutsson. 

Forskningen finansierades av World Athletics, Vetenskapsrådet, Centrum för idrottsforskning, Totalförsvarets forskningsinstitut och Karolinska Institutet. 

Huvudhandledare var Angelica Lindén Hirschberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Disputationen äger rum den 14 juni 2024. 

Doktorsavhandling: Testosterone is performance enhancing in women but challenging to detect in doping analyses

För mer information, kontakta:
Jona Elings Knutsson, doktorand
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet
E-post: jona.elings.knutsson@ki.se
Tel: 0739-204111

Fakta doktorsavhandlingar

En doktorsavhandling är den textmässiga slutprodukten av en forskarutbildning, som i Sverige motsvarar fyra års heltidsstudier. Det varierar mellan olika discipliner hur en doktorsavhandling är uppbyggd, men inom medicinområdet samlar doktoranden vanligen ihop mellan tre och fem vetenskapliga artiklar och presenterar tillsammans med en sammanfattande text om sitt forskningsområde, en så kallad kappa. Efter att doktoranden har försvarat sin avhandling offentligt vid en disputation erhåller hen doktorsexamen, den högsta möjliga utbildningsexamen i Sverige. Karolinska Institutet har cirka 2000 aktiva doktorander eller forskarstuderande och varje år publiceras cirka 350 doktorsavhandlingar vid vårt universitet.  

Hitta nya doktorsavhandlingar och läs mer om vår forskarutbildning

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: