Ökad risk för psykisk sjukdom vid för tidig födsel
Forskare vid Karolinska Institutet och King’s College London visar i en ny studie på ett tydligt samband mellan för tidig födsel och ökad risk för svåra psykiska problem senare i livet. Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Archives of General Psychiatry, är en av de mest omfattande som gjorts inom området. Enligt forskarna talar mycket för att de utvecklingsneurologiska avvikelser som återfinns hos prematurt födda barn kan förklara den senare utvecklingen av psykisk ohälsa.
I studien fann forskarna att personer som fötts extremt för tidigt (före graviditetsvecka 32) hade mer än fördubblad risk att drabbas av psykos som unga vuxna, tre gånger så hög risk att drabbas av depression och över sju gånger så hög risk för bipolär sjukdom, jämfört med de som föddes efter fullgången graviditet (vecka 37-41). Studien visade också på en något förhöjd risk för psykisk sjukdom senare i livet för de personer som fötts lite för tidigt (vecka 32-36).
Tidigare forskning har funnit en koppling mellan för tidigt födsel och ökad risk för schizofreni. Men den aktuella studien är första gången som forskarna tittat närmare på ett bredare spektrum av psykiska sjukdomstillstånd, så som bipolär sjukdom, psykos och depression. I studien ingick data från närmare 1,5 miljoner födslar i Sverige mellan 1973 och 1985 och identifiering av dem som diagnostiserades för psykiatriska problem fram till 2002. Forskarna konstaterar dock att eftersom det bara är de allvarligaste fallen som hamnar på sjukhus vid psykisk sjukdom kan kopplingen mellan för tidig födsel och psykisk ohälsa i själva verket vara ännu tydligare än studien visar.
– Vi tror att den ökade risken för psykisk sjukdom hos de som fötts mycket för tidigt kan förklaras med avvikelser i hjärnans utveckling. Det omogna nervsystemet hos prematurt födda barn är extremt känsligt och tar extra mycket skada av eventuella komplikationer vid förlossningen, säger Christina Hultman, professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, som ansvarat för den svenska delen av studien.
Ungefär 6 procent av alla barn föds för tidigt eller mycket för tidigt varje år i Sverige. I takt med att medicinsk kunskap och teknik utvecklas kan allt fler barn räddas tidigare och tidigare vid prematur förlossning. De allra flesta som föds för tidigt växer upp och utvecklas på normalt sätt. Men tittar man på gruppen i sin helhet är det vanligare med extra stöd i skolan och sjukhusvistelse till följd av psykiska problem senare i livet, jämfört med personer som inte fötts för tidigt. Forskarna menar därför att det är viktigt att öka medvetenheten inom sjukvården och ta med för tidig födsel som en aspekt vid psykiatriska undersökningar av unga vuxna.
Ansvarig för hela studien var Chiara Nosarti vid Institute of Psychiatry, King’s College London. Arbetet har framförallt finansierats genom ett Young Investigator Award from the National Alliance for Research on Schizophrenia and Depression (NARSAD) till Chiara Nosarti.
Publikation: “Preterm birth and psychopathology in young adult life”, Chiara Nosarti, Robin M. Murray, Abraham Reichenberg, Sven Cnattingius, Mats P. Lambe, Li Yin, Larry Rifkin, James MacCabe, Christina M. Hultman, Archives of General Psychiatry, online 4 June 2012.
För frågor, kontakta:
Professor Christina Hultman
Tel: 08-524 838 93
Mobil: 073-620 77 88
E-post: Christina.Hultman@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bild: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: