Ökad risk för självmordsförsök vid svår acne
En ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i British Medical Journal (BMJ), visar att personer som lider av svår acne oftare än andra försöker ta sitt liv. Resultatet gör att forskarna anser sig kunna ifrågasätta tidigare misstankar om en koppling mellan ökad självmordsrisk och ett mycket starkt läkemedel mot acne, kallat isotretinoin.
– Risken för självmordsförsök började stiga hos studiedeltagarna redan innan behandling med isotretinoin. Därför drar vi slutsatsen att det är den underliggande svåra acnen som är en påvisbar riskfaktor för självmordsförsök, inte det behandlande läkemedlet, säger läkemedelsepidemiologen Anders Sundström, som lett studien vid institutionen för medicin, Solna.
Bland tonåringar är 10-15 procent drabbade av måttlig till svår acne, men även personer som sedan länge passerat tonåren kan ha svåra besvär. Ett läkemedel som visat sig fungera är isotretinoin (marknadsfört som Roaccutan i Sverige). Preparatet får i Sverige endast förskrivas av hudläkare med särskild licens från Läkemedelsverket, eftersom det är mycket hög risk för missbildningar hos foster vars mödrar tagit det under graviditeten. Under åren har också framkommit misstankar om att isotretinoin skulle kunna ge psykiska biverkningar, exempelvis depression och ökad självmordsrisk. Formella epidemiologiska studier har dock visat motstridiga resultat om sambanden.
I den nu aktuella studien i BMJ har forskarna undersökt data från nära 6000 patienter i Läkemedelsverkets så kallade licenskohort, där i stort sett alla som behandlades med isotretinoin under 1980-talet ingår. Uppgifterna samkördes med Socialstyrelsens patientregister och alla vårdtillfällen för självmordförsök identifierades hos patienterna, både före och efter behandlingen med acnepreparatet.
Totalt 128 personer hade någonsin vårdats för självmordsförsök under den studerade perioden 1980 till 2001, vid totalt 210 tillfällen. Genom att jämföra antalet slutenvårdstillfällen för självmordsförsök under upp till tre år före (20 personer), under pågående behandling (6 personer), samt upp till femton år efter avslutad behandling med isotretinoin (88 personer), kunde forskarna se att förekomsten av självmordsförsök hade börjat stiga påtagligt redan åren före användningen av acnepreparatet. Risken fortsatte att stiga under behandlingen och under ett halvår därefter. Däremot hade antalet sjunkit avsevärt inom tre år efter behandlingen, och antalet personer som vårdades för självmordsförsök var i princip detsamma som i övriga befolkningen.
– Det saknas alltså bevis för att isotretinoin skulle medföra en förhöjd risk för självmordsförsök på populationsnivån. Istället visar våra resultat på behovet att följa upp patienter med mycket svår acne avseende den psykiska hälsan, oavsett om de behandlas med isotretinoin eller inte, säger Anders Sundström.
Initiativet till studien kommer från Läkemedelsverket som också finansierat större delen av arbetet. Viss finansiering har även utgått från Vetenskapsrådet. De medverkande forskarna har samarbetat inom ramen för Centrum för läkemedelsepidemiologi vid Karolinska Institutet.
Publikation: “Association of suicide attempts with acne and treatment with isotretinoin: retrospective Swedish cohort study”, Anders Sundström, Lars Alfredsson, Gunilla Sjölin-Forsberg, Barbro Gerdén, Ulf Bergman, Jussi Jokinen, BMJ online 12 November 2010, doi=10.1136/bmj.c5812 role=elps
Mer om Centrum för läkemedelsepidemiologi: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=18761&a=47530&f=sv&l=en
För ytterligare information, kontakta:
Anders Sundström, med dr, läkemedelsepidemiolog
Institutionen för medicin, Solna
Tel: 08-517 791 05 eller 070-556 85 47
E-post: Anders.Sundstrom@Ki.se
Jussi Jokinen, med dr, överläkare i psykiatri
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Tel: 08-517 767 59 eller 073-682 59 94
E-post: Jussi.Jokinen@Ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Mer information finns på ki.se
Taggar: