Omfattande nybildning av nervceller i hippocampus hos vuxna människor
En ny studie från Karolinska Institutet visar att det sker en omfattande nybildning av nervceller i hippocampus i hjärnan hos vuxna människor, något som hittills varit omdebatterat. För att kunna åldersbestämma cellerna mätte forskarna kol-14-halten i DNA. Fynden, som är de första i sitt slag, publiceras i vetenskapstidskriften Cell.
Hippocampus är ett område i hjärnan som har stor betydelse för minne och inlärning. Tidigare studier har visat att en väsentlig del av nervcellerna i hippocampus hos möss bildas under vuxenlivet och att dessa spelar en avgörande roll för att lagra minnen, lära nytt och kontrollera negativa känslor såsom ångest. Länge trodde man dock att vi människor föds med att visst antal nervceller och att inga nya bildas under livets gång.
– Det har varit känt sedan flera år att nervceller nybildas i människans hippocampus, men det har varit oklart om det sker i en omfattning som kan ha någon betydelse. Nu visar vi att ett betydande antal nya nervceller bildas i hippocampus i hjärnan hos människan under hela livet och att de antagligen bidrar till hjärnans funktion, säger Jonas Frisén, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.
Genom en egenutvecklad metod kunde forskarlaget mäta kol-14-halten i DNA hos hippocampus-nervceller i hjärnan hos avlidna vuxna människor och åldersbestämma dem. Forskarna fann att mer än en tredjedel regelbundet förnyas, och 1400 nya nervceller bildas varje dag under vuxenlivet med endast en liten minskning med åldern.
Det radioaktiva ämnet kol-14 finns i atmosfären i förhöjda nivåer sedan atombombsprov för mer än 50 år sedan, men har sedan dess minskat med en känd hastighet. Vi tar upp kol-14 från kosten, vilket gör att den exakta kol-14-koncentrationen lagras i DNA varje gång en ny cell bildas och ger en sorts datummärkning för när cellen föddes.
Eftersom nybildningen sker i liknande utsträckning hos människor som hos möss, hos vilka de nya nervcellerna har viktiga funktioner, tror forskarna att detta kan spela en viktig roll för människans minne, lärande och för psykisk sjukdom.
– Man har länge misstänkt att depression är relaterad till minskad nybildning av nervceller i hippocampus och våra resultat väcker frågan om mer effektiva antidepressiva läkemedel skulle kunna utvecklas, säger Jonas Frisén.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Tobias Stiftelsen, Hjärnfonden, Stiftelsen för strategiskt forskning, AFA försäkring, the European Research Council (ERC) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, med flera.
Publikation: “Dynamics of Hippocampal Neurogenesis in Adult Humans”, Kirsty L. Spalding, Olaf Bergmann, Kanar Alkass, Samuel Bernard, Mehran Salehpour, Hagen B. Huttner, Emil Bostro, Isabelle Westerlund, Céline Vial, Bruce A. Buchholz, Göran Possnert, Deborah C. Mash, Henrik Druid och Jonas Frisén, Cell, online 6 juni 2013.
Mer om kol-14-datering och Jonas Friséns forskning
Kontakta presstjänsten och hämta bilder
För frågor om studien, kontakta:
Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning
Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 87562
E-post: jonas.frisen@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: