Oväntad mekanism bakom kronisk nervsmärta

Man har tidigare antagit att kronisk nervsmärta orsakas av att de nervceller som förmedlar smärta blir överkänsliga. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att nervsmärta kan orsakas av att en annan typ av nervceller, som normalt gör att vi känner behaglig beröring, till följd av nervskada i stället börjar signalera smärta. Resultaten, som presenteras i tidskriften Science, kan i förlängningen leda till effektivare smärtbehandlingar.

Uppskattningsvis lider minst 100 000 personer i Sverige av långvarig nervsmärta som är så svår att den behöver behandlas, men de läkemedel som finns har i bästa fall måttlig effekt. Eftersom mekanismerna bakom nervsmärta till stora delar är okända har läkemedelsindustrin mött stora motgångar i utvecklingen av nya läkemedel.

Det har tidigare antagits att vissa så kallade sensoriska nerver endast förmedlar känslan av behaglig beröring medan andra specialiserade smärtnerver förmedlar smärta. Vid kronisk nervsmärta kan normal beröring leda till smärta, men hur det går till har inte varit känt. Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt att en liten RNA-molekyl, ett så kallat mikroRNA, i sensoriska nervceller reglerar hur beröringen uppfattas. Vid nervskada sjunker nivåerna av denna molekyl i de sensoriska nervcellerna, vilket resulterar i ökade nivåer av en specifik jonkanal som gör nervcellerna smärtkänsliga.

– Vår studie visar att de beröringskänsliga nerverna byter funktion och börjar producera smärta, vilket kan förklara hur överkänsligheten uppstår. MikroRNA-reglering skulle också kunna förklara varför människor har så olika smärttröskel, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet.

Läkemedelssubstansen gabapentin används ofta som behandling vid nervsmärta, men verkningsmekanismen har varit okänd. Den nya studien visar att gabapentin verkar i de beröringskänsliga nervcellerna och blockerar den jonkanal som ökar då mikroRNA-nivåerna sjunker. Ändå är det bara runt hälften av alla patienter som blir hjälpta av behandlingen.

– Nervsmärta är ett komplicerat tillstånd med flera bakomliggande mekanismer. Det intressanta med vår studie är att vi kan visa att RNA-molekylen styr regleringen av 80 procent av de gener som man sedan tidigare vet är involverade i nervsmärta. Min förhoppning är därför att det i framtiden kan bli möjligt med mikroRNA-baserade läkemedel, säger Patrik Ernfors.

Forskningen har framför allt genomförts på möss, men resultaten har även verifierats i försök på mänsklig vävnad. Forskarna såg då att låga mikroRNA-nivåer kunde kopplas till höga nivåer av den specifika jonkanalen, och tvärtom, vilket tyder på att mekanismen är densamma i människor. 

– Det är mycket angeläget att förstå mekanismerna som leder till kronisk nervsmärta för att kunna upptäcka nya behandlingssätt. Läkemedelsföretagen har intresserat sig mycket för substanser som riktar sig mot jonkanaler och receptorer i smärtnerver, men vår studie visar att de kan ha fokuserat på fel typ av nervceller, säger Patrik Ernfors.

Forskningen har finansierats av USCPRC Award, CERC Program, PAINCAGE, FP7 integrated project, ERC advanced grant (PainCells), Vetenskapsrådet, StratNeuro, Hjärnfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Cancerfonden, Torsten Söderbergs Stiftelse, Wellcome Trust och Karolinska Institutet.

Publikation: ”MiR-183 cluster scales mechanical pain sensitivity by regulating basal and neuropathic pain genes”. Changgeng Peng, Lili Li, Ming-Dong Zhang, Carolina Bengtsson Gonzales, Marc Parisien, Inna Belfer, Dmitry Usoskin, Hind Abdo, Alessandro Furlan, Martin Häring, Francois Lallemend, Tibor Harkany, Luda Diatchenko, Tomas Hökfelt, Jens Hjerling-Leffler & Patrik Ernfors. Science, online 1 juni 2017.

För mer information, kontakta:
Patrik Ernfors, professor
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Karolinska Institutet
Tel: 08-524 876 59
Mobil: 070-329 76 59
E-post: Patrik.Ernfors@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: