Påfyllnadsdos med mRNA-vaccin kan vara en god investering i utvecklingsländer
Vacciner baserade på inaktiverat sars-cov-2-virus används ofta i utvecklingsländer eftersom kostnaden är låg. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin till personer som fått två doser inaktiverat vaccin ger lika bra skydd mot covid-19 som tre doser mRNA-vaccin. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.
– Våra resultat tyder på att endast en dos mRNA-vaccin, som tillägg till de billigare men mindre effektiva inaktiverade vaccinerna, räcker för att uppnå det kraftiga immunsvar som ses efter tre doser mRNA-vaccin. Det skulle troligen vara en god investering även i resursfattiga länder för att skydda mot svår covd-19, säger Qiang Pan Hammarström, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett studien.
I studien ingick 175 friska frivilliga med olika vaccinationshistorik. Forskarna undersökte förekomsten av antikroppar samt minnes B- och T-cellssvar mot sars-cov-2 efter vaccination och påfyllnadsdoser med inaktiverat vaccin (Sinovac/Sinopharm), mRNA-vaccin (Pfizer-BioNTech/Moderna) eller en kombination av båda.
Resultaten visade att en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin till personer som fått två doser inaktiverat vaccin kraftigt ökade nivåerna av neutraliserande antikroppar samt mängden minnes B- och T-celler riktade mot olika sars-cov-2-varianter, inklusive omikron. Nivåerna var signifikant högre än efter tre doser inaktiverat vaccin och motsvarande de som uppnås efter tre doser mRNA-vaccin eller en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin efter genomgången infektion.
– Nästan hälften av alla covid-19-vaccindoser som distribueras i världen är inaktiverade vacciner. Därför skulle en förbättrad vaccinationsstrategi som inkluderar en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin kunna gynna miljarder människor i vår kamp mot nya oroväckande virusvarianter. En mer utbredd användning av mRNA-påfyllnadsdoser skulle också kunna hjälpa Kina att övervinna den lockdown landet befinner sig i nu, säger Qiang Pan Hammarström.
En begränsning med studien är det relativt låga antalet deltagare; endast 16 individer hade fått två doser inaktiverat vaccin följt av en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin. Dessutom var medianåldern för studiedeltagarna 36 år, vilket är yngre än genomsnittet för befolkningen globalt. Därför måste resultaten bekräftas i större longitudinella studier som inkluderar olika åldersgrupper.
Forskarna kommer nu att fortsätta studera vaccinationsstrategins effekt på nya varianter av sars-cov-2-viruset.
– Vi kommer för första gången att utvärdera om denna vaccinationsstrategi kan neutralisera de två nya omikron-varianterna BA.4 och BA.5, som ligger bakom den nya vågen av covid-19 i Sydafrika, säger Qiang Pan Hammarström.
Studien genomfördes inom forskningskonsortiet ATAC, finansierat av EU-kommissionen som svar på covid-19-pandemin och koordinerat av Karolinska Institutet. Andra medlemmar i konsortiet inkluderar
Institute for Research in Biomedicine (Schweiz), Policlinico San Matteo in Pavia (Italien), Technische Universitaet Braunschweig (Tyskland) och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Samarbeten med Stockholms universitet (Sverige), Tehran University of Medical Sciences (Iran), Shahid Beheshti University of Medical Sciences (Iran) och Peking University Health Science Center (Kina) var också avgörande för genomförandet av studien.
Studien finansierades även av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation: "Heterologous immunization with inactivated vaccine followed by mRNA-booster elicits strong immunity against SARS-CoV-2 Omicron variant”. Fanglei Zuo, Hassan Abolhassani, Likun Du, Antonio Piralla, Federico Bertoglio, Leire de Campos-Mata, Hui Wan, Maren Schubert, Irene Cassaniti, Yating Wang, Josè Camilla Sammartino, Rui Sun, Stelios Vlachiotis, Federica Bergami, Makiko Kumagai-Braesch, Juni Andréll, Zhaoxia Zhang, Yintong Xue, Esther Veronika Wenzel, Luigi Calzolai, Luca Varani, Nima Rezaei, Zahra Chavoshzadeh, Fausto Baldanti, Michael Hust, Lennart Hammarström, Harold Marcotte, och Qiang Pan-Hammarström. Nature Communications, online 13 maj 2022, doi: 10.1038/s41467-022-30340-5.
För mer information, kontakta:
Qiang Pan Hammarström, professor
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
E-post: qiang.pan-hammarstrom@ki.se
Tel: 08 524 835 92, 070 388 4943
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
