Så kan rädsla utvecklas av andras trauman
Vad händer i hjärnan när vi ser att andra upplever ett trauma eller utsätts för smärta? Jo, samma regioner som involveras när vi själva har ont aktiveras också när vi tittar på andra som ser ut att vara med om smärtsamma upplevelser. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i Nature Communications. Men vi är olika känsliga för att lära oss rädsla av andra och en förklaring verkar finnas i det endogena opioidsystemet.
Att se andra uttrycka smärta eller oro kan ge oss viktig information om vad i omgivningen som är farligt och som bör undvikas. Ibland kan vi dock utveckla rädslor för situationer som rationellt sett inte är farliga. Opioidsystemet ska lindra smärta och rädsla, men det fungerar inte lika bra hos alla, vilket kan vara en anledning till att en del utvecklar ångestsyndrom bara genom att se hur andra är med om ett trauma.
– En del människor är överkänsliga för den här formen av social inlärning. Vår studie visar att det endogena opioidsystemet påverkar hur känsliga vi är och kan förklara varför en del utvecklar posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) bara genom att observera andra som är med om traumatiska händelser. Efter terrordåd kan känsliga personer bli rädda även om de själva inte var med vid händelsen, säger Jan Haaker, huvudförfattare och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
I en dubbelblind studie ändrade forskarna den interna kemin i hjärnan genom att blockera opioidsystemet på 22 friska försökspersoner med hjälp av en läkemedelssubstans. 21 personer fick en overksam placebo. Därefter lät de försökspersonerna titta på en video där andra fick elektriska stötar.
Hjärnan uppdaterar normalt sin kunskap om faror baserat på om man blir förvånad. Men när opioidsystemet blockerats fortsatte personerna att reagera som om de blev förvånade trots att de visste att stöten skulle komma. Och den responsen förstärktes till och med när de fortsatte att observera andra få stötar. Ökningen av responsen skedde i hjärnregioner som amygdala, periaqueductal gray och talamus, vilket tyder på att samma funktioner som vid personligt upplevd smärta var involverade. Dessutom ökade kommunikationen mellan dessa och andra hjärnregioner som tidigare kopplats till förmågan att förstå andra individers upplevelser och tankar.
– När forskningsdeltagarna själva blev exponerade för de hotfulla stimuli som de tidigare associerat med andras smärta svettades de mer och visade på mer rädsla än de som fått en overksam placebo. Denna förstärkta inlärning var till och med synlig tre dygn efter den sociala inlärningsepisoden, säger Andreas Olsson, forskargruppledare och universitetslektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Studien bidrar till en större förståelse för psykologin bakom rädslor. I förlängningen hoppas forskarna att de nya rönen ska göra att fler personer med ångesttillstånd ska få bättre och mer individuellt anpassad klinisk hjälp.
Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Tyska forskningsrådet (DFG).
Publikation: ”Endogenous opioids regulate social threat learning in humans”. Jan Haaker, Jonathan Yi, Predrag Petrovic och Andreas Olsson. Nature Communications, online 25 maj 2017.
För mer information, kontakta:
Andreas Olsson, forskare
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 824 59, 070-744 60 91
E-post: andreas.olsson@ki.se
Jan Haaker, Dr.rer.nat
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Department of Systems Neuroscience, University Medical Center Hamburg-Eppendorf
Tel: +49 40 7410 55769
E-post: j.haaker@uke.de
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
